Stuck with his baby o.m

5

Vanessa's perspektiv

"Hemma" ropade jag från hallen och stängde dörren. "Hallå?" Ropade jag igen och tog av mig skorna. "Oscar?" Frågade jag och gick runt i lägenheten. Jag tog upp min mobil och ringde honom. Det tog några signaler innan han svarade. "Hej" sa jag och han mumlade tyst. "Vart är du?" Frågade jag och det tog ytterligare en stund innan han gav mig ett svar.
"Hos den där tjejen, som du träffade när jag kom hem från turnén" sa han och jag blundade. Ett svagt mummel lämnade hans mun. Ett mummel som jag väl känner igen när han njuter. "Oscar, vad gör ni?" Frågade jag. "Inget, jag kommer sen" sa han och tårarna började rinna. "Jag orkar inte, snälla kom hem" sa jag och satte mig ner på sängen. "Gråter du?" Frågade han och jag blundade hårt. "Kom hem nu, snälla" bad jag och han suckade lågt. "Sucka inte. Jag tänker inte låta dig behandla mig såhär. Du får en halvtimme på dig, är du inte hemma så drar jag" sa jag och la på. Jag la mig ner på sängen och satte händerna för ansiktet. Grät mer än aldrig förr.

Kan nån tala om för mig vad jag gör för fel? Varför jag inte duger? Jag vet att han gör det här för att straffa mig. För att jag var med Felix. Tjugo minuter gick, han har inte kommit än. Såklart? Såklart som fan att han inte har kommit än. Jag satte mig upp försiktigt och tittade ner i mitt knä. "Han kommer inte att komma.." Sa jag tyst och snyftade till. Jag ställde mig upp och tog min väska som redan var packad. Jag gick till hallen igen och tog på mig skor. Jag stod länge och tänkte. Tänkte igenom allt. Det var en dum idé att flytta ihop med honom. Allt var dumt.

Jag gick ner för trapporna och tittade på klockan på min mobil. Han skulle ha varit här för 10 minuter sen. Jag suckade tyst och gick ut. "Nejnej, Vanessa. Snälla, vänta. Gå inte" sa han och gick snabbt mot mig. Jag stannade och tittade på honom. "Du fick en halvtimme på dig Ogge" sa jag och han nickade. "Jag vet att jag är sen, men jag är här nu" sa han och jag skakade på huvudet. "Jag tänker inte göra det här, du sumpade allt" sa jag och han drog stressat sina händer över ansiktet. "Ge mig en chans till. Jag vet att jag är en idiot, men lämna mig inte. Snälla Vanessa" sa han och tog mina händer.

Jag granskade hans ansikte och fastande med blicken på hans hals. Jag släppte hans händer och drog bort hans tröja från halsen lite. "Fyfan" sa jag och puttade bort honom. "Du har varit otrogen igen din jävla idiot!" Skrek jag och han gick fram till mig. "Jag kan förklara" sa han snabbt och la sina armar runt mig. "Jag vill inte ha nån jävla förklaring!" Skrek jag och puttade bort honom igen. "Nej snälla, du förstår inte. Det hände inget" sa han och jag satte mig ner på marken. Jag la mina händer på asfalten framför mig och tog djupa andetag. Det här är alldeles för mycket för mig, det är för mycket att ta in och smälta.

Han bar upp mig till lägenheten och stängde dörren. Försiktigt så la han ner mig på soffan och satte sig bredvid mig. "Jag lovar och jag svär. Inget hände, hon gjorde ett sugmärke på min hals ja. Men jag sa ifrån" sa han och jag tittade ner i mitt knä hela tiden. Han la en hårslinga bakom mitt öra och kramade om mig. "Ge mig en chans" sa han och jag blundade. Killen hjärntvättar mig