Stuck with his baby o.m

9

Okej mina vänner, jag har lyckats blivit sjuk. Yay

Vanessa's perspektiv

Jag gick in i lägenheten försiktigt och tog upp min väska. Jag tog fram ett papper och en penna, sen gick jag in i köket.

Förlåt Oscar. Men jag kan inte stanna kvar här längre, Thea berättade att ni hade varit med varandra. Ingen big deal för mig men att ni inte har sagt något, det är en annan sak. Jag kommer åka hem till mina föräldrar ett tag, låt mig vara en stund. För våran skull, då kanske allt blir bra? En paus. Jag älskar dig, ring alltid om det är något. Jag kommer alltid att finnas för dig oavsett vad. //Din Vanessa

Jag la lappen på diskbänken innan jag gick ut ur lägenheten. Sen försvann jag bort från Stockholm och hem till Uppsala.

Oscar's perspektiv

Jag gick in i lägenheten och stängde dörren. "Hallå? Vanessa?" Ropade jag och log. Jag tog av mig skorna och fixade till blommorna som jag köpt till henne. "Jag har varit hos en psykolog nu, det här kommer att bli bra" sa jag och kollade runt i lägenheten. Jag gick in i köket och fastnade med blicken på en lapp. Jag tog upp den försiktigt och mitt leende försvann snabbt. Blommorna la jag ifrån mig innan jag började läsa vad hon skrivit. Små tårar började rinna ner för mina kinder.

Jag la ifrån mig lappen och tittade på blommorna. Jag tog upp mobilen och ringde Vanessa. Hon svarade snabbt. "Snälla kom tillbaka" grät jag och hon tog ett djupt andetag. "Jag kommer tillbaka, om en stund. Om ett tag, några dagar eller så. Låt mig bara få tänka igenom allt" sa hon och jag la mig ner på soffan. "Vi kan prata varje dag hjärtat, vi ska lösa det här. Bara vi får vara ifrån varandra och sakna varandra lite så löser det sig. Jag lovar" sa hon och jag kramade om mig själv. "Gråt inte vännen, torka tårarna och ta en varm dusch så hörs vi sen" sa hon och jag torkade försiktigt bort mina tårar. "Jag älskar dig Oscar" sa hon och jag log lite smått. "Jag älskar dig också"