32

321 21 7
                                    

Oscar's perspektiv

Jag suckade lågt och hjälpte Thea upp på benen. "Förlåt" sa jag och hon borstade av sig lite. "Det är okej" mumlade hon och jag kramade om henne. "Vanessa har dragit" sa jag och Thea släppte mig försiktigt. "Jag är så ledsen" sa hon. "Jag med" svarade jag. Hon log lite mot mig och tog tag i min tröja med båda sina händer. Hon drog mig närmare och ställde sig på tå för att nå mina läppar, hon kysste mig försiktigt.
"Jag vet inte om jag fick göra så men det kändes rätt" sa hon och jag gav ifrån mig en tveksam nick. "Får jag följa med dig hem?" Frågade hon och jag stod länge och tänkte. "Asså.." Sa jag tyst och samlade ihop några gruskorn med min fot. "Jag tar det som ett ja" sa hon och tog min hand. Thea drog mig till busshållplatsen.
"Jag fick inte ens svara men okej" sa jag.

"Vänta nu, vad gör du här ens?" Frågade jag när vi hade satt oss på bussen. "Du bor inte ens i närheten här" sa jag och hon pillade med sina naglar. "Följde du efter mig?" Frågade jag chockat och hon nickade. "Är du så desperat?" Frågade jag och hon gav ifrån sig ett lågt skratt. "Kanske det" svarade hon och jag lutade mig bakåt. "Jag tänker inte bli tillsammans med dig" sa jag kort och hon satte armarna i kors. "Kanske inte, men jag bär på ditt barn" sa hon och jag tittade på henne. "Som jag inte tänker vara delaktig vid. Jag älskar Vanessa, Vanessa bär på mitt barn. Det är henne jag ska vara med" sa jag seriöst och tydligt. "Men hon vill inte ha dig Oscar, hon hatar dig" sa Thea med blicken fäst i mina ögon. "Hon vill inte leva med någon som dig. Hon har Felix nu" la hon till och jag klickade på stoppknappen. "Men vad gör du?" Frågade hon och jag ställde mig upp, jag tog tag i räcket och höll i mig stadigt. "Du får hitta hem själv. Jag vill inte vara med dig just nu. Så jag går av, det är de jag gör" sa jag bestämt och väntade på att bussen skulle stanna. "Men skärp dig" suckade hon och jag spände käkarna. "Jag tar nästa buss. Låt mig vara." Sa jag och gick ut ur bussen när dörrarna öppnades. Jag gick in i busskuren och satte mig ner på bänken.

Om jag ska bli en bättre människa. En bättre kille. En bättre man för Vanessa.
Så är det dags att börja umgås med bra folk. Inte idioter, för det gör mig till en idiot.

Stuck with his baby o.mTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang