Stuck with his baby o.m

11

GUD, FÖRLÅT SÅ MYCKET. Glömde bort totalt att jag hade det här. Ber så hemskt mycket om ursäkt!

Oscar's perspektiv

Hon gick in i lägenheten och tog av sig skorna. Hon hängde upp sin jacka och jag drog in henne i min famn. En djup lättsam suck lämnade hennes mun innan hon slöt ögonen och gosade in sitt ansikte mot mitt bröst. Försiktigt så snurrade jag runt några hårslingor runt mina fingrar.
Hon log mot mig och jag pussade henne lätt på huvudet.

"Jag har lagat middag" sa jag och hon log mot mig. "Vad söt du är" sa hon och tog min hand. Vi gick in mot köket och satte oss vid matbordet. Jag tittade på hennes mage, den var så vacker. Hon hade på sig en vit långärmad tröja som satt perfekt över hennes mage.
Jag la upp mat på hennes tallrik och hällde upp lite Cola i hennes glas.
"Vanessa, förlåt för allt" sa jag och hon tittade upp på mig. "Jag menar det. Förlåt. Jag har varit dum i huvudet, men jag älskar dig.
Jag älskar människan som gömmer sig inne i din mage. Vårt mirakel" sa jag och hon log lite smått mot mig innan hon kramade om min hand som låg på bordet. Hon pussade lätt på min handrygg några gånger.

Vanessa's perspektiv

Maten var uppäten och vi båda var proppmätta.
Vi hade förflyttat oss till soffan och lagt oss under en filt. Ogges ena arm var runt min midja och andra handen var lagd på min mage. Med försiktiga rörelser så strök han mig över magen med sin tumme. Jag log och lutade mig mot honom.
"När ska du dra?" Frågade han försiktigt och jag kurade ihop mig i hans famn. "Jag tror jag stannar ändå" sa jag och han log stort mot mig. Jag skrattade lite åt hur söt han var innan vi möttes i en kyss.