Syster till Harry Styles

2

Harrys perspektiv

Jag och grabbarna gick in på puben som min lillasyster jobbade på. Vi satte oss vid ett bord och väntade på att någon skulle dyka upp. 

"Åh kolla tjejen där borta vid baren" sa Niall och allas blickar vändes mot henne. Det var då jag såg det, det var min lillasyster, men jag valde inte att säga någonting till de andra grabbar... bara för att retas med dem. De 4 andra grabbarna satt och glodde på henne, jag undra vad som hände i deras tankar, eller nej det vill jag helst nog inte veta, usch. Ifall dem tänker en enda snuskig sak om henne så kommer dem att få spö.

 "Well, lycka till boys. Bartendern flörtar med henne" sa Harry och flinade. 

"Men bara för att han flörtar med henne betyder väl det inte det att hon flörtar tillbaka?" sa Louis och gav mig en duh? blick. Jag nickade, det la en sanning i hans ord. Plötsligt reste hon sig upp och började gå mot vårt bord. Plötsligt blev jag nervös, jag har inte träffat henne på flera år, jag har saknat henne väldigt mycket. Hon stannar  upp och kollar förskräckt mot vårt bord, fast när hon ser mig så förändras hennes förskräckta ansiktsuttryck till ett överlyckligt leende. Grabbarna runt om mig börjar mumla om att hon är på väg hit, men jag bryr mig inte om att lyssna utan reser mig upp och går med snabba steg fram till min syster. Vi omfamnar varandra och hon kramar om mig riktigt hårt. Tårar trängs fram i mina ögon, jag kan inte fatta att jag äntligen får träffa min syster efter såhär lång tid. 

"Jag har saknat dig Harry" mumlar min lillasyster och skrattar lätt. Jag känner sakta hur tårar faller ner mot min tröja. Jag lyfter upp hennes ansikte och kollar in i hennes hasselbruna ögon. 

"Jag har saknat dig med lillasyster" viskade jag tyst och log brett mot henne. Hon ler brett tillbaka och ännu mer tårar börjar rinna från hennes kinder, även jag börjar gråta, inte hysteriskt utan glädje tårar som tyst rullar nerför mina kinder.

Efter några minuters kramande så kommer bartendern som antagligen är hennes kollega fram till oss. När han kommer närmare så ser han att Nova gråter så han vänder sig om för att inte störa oss.

"Antonio" flinar Nova och snyftar svagt. Antonio vänder sig om mot Nova och går tillbaka. 

"Jag ville bara inte störa er..." mumlade han svagt och kliade sig i nacken. 

"Nej det är lugnt kom!" sa Nova och log brett även ifall det var några tårar som fortfarande rullade nerför hennes kinder.

"Detta är min bror Harry" sa Nova och pekade på mig 

"och Harry detta är Antonio, vi jobbar här på baren tillsammans och vi är goda vänner" sa hon och pekade sedan på killen framför mig. Jag sträckte fram min hand för att skaka han med hennes kollega, han sträcker även fram sin hand också skakar vi händer. 

"Trevligt att träffas" sa jag och log vänligt mot honom, även ifall jag hade lust att strypa honom. Jag är väldigt... vad ska man säga? Jag skyddar min syster... väldigt mycket. Även ifall hon är en vuxen kvinna så kommer jag aldrig vilja att hon inte är vän, tillsammans eller ens en gång kollar på en kille, men det kan jag tyvärr inte bestämma, men jag litar på att hon kommer att hitta en bra kille som jag även kommer att kunna lita på. 

"ska jag ta deras bord eller?" frågade Antonio och log ett varmt och förstående leende. Han förstod att hon var glad över att få se mig, hon hade antagligen berättat lite om mig för honom. 

"Nej det är lugnt, jag tar det. Men tack ändå" sa hon och log lika varmt tillbaka. Hon klappade honom lätt på axeln innan han vände sig om för att gå tillbaka till baren. När vi kom fram till bordet igen så satte jag mig på stolen som varit tom sen jag lämnade bordet. 

"Så mina herrar, vad vill ni ha för något?" frågade min lillasyster och log mot dem. De alla verkade vara stumma, dock vet jag inte varför.

 "Vi tar vars en-" sa jag men blev snabbt avbruten 

"vars en kopp kaffe" sa Liam och log mot henne. 

"Okidoki, det kommer strax" sa hon och gav Liam ett brett leende. Nova vände sig om för att gå tillbaka mot baren. 

"Är hon typ en hemlig flickvän?" viskade Zayn och alla andra stirrade på mig. Jag gav honom en are-you-serious? blick, men sedan brast jag ut i skratt. De kollade oförstående på mig. 

"Är du seriöst dum? Jag har Jane! Detta är min lillasyster era freaks!" skrattade jag och höll mig om magen för det började göra ont så mycket jag skrattade. Alla hade samma ansiktsuttryck, alla var förvånade. 

"Wow" mumlade de alla 4 samtidigt.