Syster till Harry Styles

20

Jag och Alex satt med Zayn och Niall och prata. De andra var ute på dansgolvet och dansade. Jag gillade inte att dansa så jag tvingade Alex att sitta kvar med mig. Sedan kom Niall och Zayn med drinkar till oss, fast som vi tackade nej till så dem tog dem istället. Sedan har vi suttit kvar och snackat och skojat med varandra och haft det superroligt. Plötsligt kom Liam och satte sig bredvid Niall. Liam hade inte heller druckit någon alkohol som tur var. Varken jag eller Alex hade gjort det heller men Zayn och Niall hade druckit lite så dem började bli lite fnissiga. Men jag och Alex lät dem inte dricka något mer för vi vill inte behöva släpa hem dem.

"Ehm jag ska bara säga att Harry och Jane åkte hem... Det blev ganska hett på dansgolvet så ja... Dem stack hem" suckade Liam. Blää usch det vill inte jag veta! Kalla mig omogen för att vara en 20 åring, men nej jag vill helst inte veta vad min bror håller på med. Plötsligt började någon dra i mig. Jag tittade upp och såg Louis och han stank bara massa alkohol.

"Dansa med mig" sa han och var nära på att trilla.

"Nej du ska hem, du kan knappt stå på dina ben!" sa jag irriterat och reste mig upp.

"Jag tar med mig Louis hem för han kan knappt stå på sina egna ben just nu.''

"Okej vi åker hem strax också, vi stannar bara kvar här ett litet tag" svarade Niall. Jag nickade innan jag kände hur Louis la sin arm runt om mina axlar så att han skulle få stöd. Louis var nära på att snubbla några gånger medan vi försökte ta oss ut genom den enorma folkmassan.

När vi entligen kom ut ur klubben så stod vår bil fortfarande där och vår chaufför var också där. Jag öppnade bildörren och knuffade försiktigt in Louis och jag hoppade in efteråt.

"Åk hit sen igen för de andra är kvar här" sa jag till chauffören som nickade som svar innan han startade motorn. Det var inte så himla lång väg hem, kanske en kvart. Men minuterna som gick var hemska för bilen började fyllas av alkohol doft. Louis klängde också på mig hela tiden. Plötsligt så höll han hårt fast sina händer om mitt ansikte och plötsligt kände jag hans läppar mot mina. Jag försökte ta mig ur hans hårda grepp, men han var väldigt stark. Hela hans mun stank utav alkohol. Till slut lyckades jag putta undan honom,

"vad håller du på med?" skrek jag och rynkade på mina ögonbryn. Louis försökte ta tag i mig men jag bara backade undan.

"Jag vill-" hick "ha dig Nova, glöm Liam och Niall. Bli-" hick "min".

Jag bara stirrade på honom innan jag gav honom en hård smäll på hans kind med min handflata.

"Vi pratar om detta imorgon när du är nykter!" fräste jag och tittade ut genom fönstret. Yes vi var hemma! Jag öppnade bildörren och hoppade ut. Strax där efter hoppade Louis ut och la sin arm om mina axlar ännu en gång så att han skulle kunna stödja sig så att han inte trilla. Jag fick släpa honom in i huset, upp för trapporna och in i sitt rum. Jag pekade på hans säng så att han förstod att han skulle sätta sig. Försiktigt satte han sig ner på sin säng och suckade tungt. Jag var riktigt förbannad på honom så jag tänkte bara hjälpa honom snabbt. Jag skulle egentligen sovit hos honom idag men jag tänkte fråga Liam istället när han kom hem.

Jag gick över till Louis' garderob och tog ut ett par joggingbyxor och en vit t-shirt sedan så gick jag över till Louis' säng där Louis satt. Jag tog tag i hans armar och sträckte upp dem i luften så att jag kunde ta av hans tröja. Det var dock lite svårare att få på honom den andra t-shirten, men efter några försök att hålla uppe hans armar lite längre så lyckades jag. Sedan tog jag av honom hans jeans och satte på honom joggingbyxorna. Han la sig sedan ner i sin säng och jag la täcket över honom. Jag började gå mot dörren under tystnad tills jag hörde några snyftningar. Jag vände mig försiktigt om och gick mot Louis' säng. Louis hade krypt ihop sig till en boll och tårarna forsade ner för hans kinder.

"Förlåt Nova, förlåt snälla lämna mig inte ensam, jag älskar dig" sa han mellan snyftningar om och om igen. Jag blev ledsen utav att se honom sådär men det han gjorde mot mig det är oförlåtligt. Men jag älskar honom, men jag kan inte förlåta honom... Inte just nu i alla fall, för han sårade mig. Han hade brutit mot den enda regeln jag hade och jag bryr mig inte ifall han var påverkad, för det är ingen ursäkt. Men jag satte mig tyst bredvid honom på sängen och började försiktigt klappa hans rygg.

"Vi pratar om detta imorgon... och jag älskar dig också BooBear" sa jag och flyttade min hand upp mot hans ansikte och torkade bort hans tårar, men det var förgäves för det bara rann nya hela tiden.

"Snälla lämna mig inte Nova" viskade Louis och snyftade emellan. Jag reste mig upp och rusade ut ur rummet med tårar rinnandes från mina ögon. Jag stängde försiktigt hans dörr innan jag for ner på golvet mina händer över mitt ansikte. Tårarna forsade nerför mina kinder och dem slutade aldrig komma. Varför gick denna kvällen så fel?