airplanes | f.s

chapter 24

Emilys perspektiv.

"Mamma?" Jag harklar mig tyst. Jag har redan en känsla av att det inte kommer gå att övertala henne. Efter det som hände hos Felix för ett par veckor sedan har vår relation varit stel, konstig och spänd. Jag ska börja med att berätta att jag ska sova hos Felix i en eller två veckor för att hjälpa honom med flytten. Men förfrågan om att flytta in tillsammans med honom kommer hon aldrig att godta. Det är inte ens någon idé att försöka, hon är inte den sortens mamma. Däremot är det inte länge kvar tills jag fyller arton, då har hon ingenting att säga till om.

"Mhm?" Hon mumlar koncentrerat medan hon rör om i en gryta fylld med pasta. De senaste veckorna har hon inte brytt sig om att laga avancerad mat. Det har blivit enkelt och något som går fort.

"Felix ska flytta, och han frågade om jag kunde hjälpa honom och bo där ett par dagar." säger jag kort och lutar axeln mot dörrkarmen. Hon lyfter blicken och tittar på mig.

"Var har du köpt det där linnet?" frågar hon och tittar på mitt linne som jag har haft i flera veckor.

"På H&M eller något, hur så?" svarar jag och rynkar min panna. Sen när börjar hon lägga märke till mina helt vanliga kläder? De senaste veckorna har hon varit helt off, och det förstår jag. Hon går igenom en skilsmässa.

"Det var fint." säger hon.

"Tack." svarar jag osäkert. Min mamma älskar mig, det vet jag, men hon är överbeskyddande och ibland till och med lite otrevlig. Hon ger mig sällan komplimanger. Men hon ler försiktigt innan hon tittar ner i grytan igen.

"Hälsa Felix och hans mormor från mig." säger hon och tittar upp igen. Häpet tar jag upp min packade väska från golvet och nickar försiktigt.

"Det ska jag. Jag har hör av mig." svarar jag.

"Gör det." säger hon kort, men mjukt. Jag nickar ännu en gång och går ut från köket.

Senare på kvällen får jag ett sms.

Från: Mamma
Skickat. 22:37
Godnatt ♡

Imorgon åker vi hem. Jag saknar er och Sverige ♡