Jag vaknade av att jag fick ett sms. Min mobil plingade till och jag vaknade med ett ryck.
"Va fan..." mumlade jag och letade efter mobilen med stängda ögon. Jag hittade den och öppnade ögonen.
Jag blev pigg så fort jag såg vem det var från. Oscar! Jag satte mig upp i sängen för att läsa vad han skrivit.
'Hej du, vaken? Vi ses väl ikväll?'
'Det gör vi' svarade jag och den här gången skulle det bli så. Min familj skulle inte få komma i vägen igen.
'Bra <3' skickade han.
Den morgonen kunde inte ens Lukas få ner mitt humör.
Dagen släpade sig fram. Jag var så spänd på att få träffa Oscar. Ikväll skulle jag inte bry mig om tiden.
Jag låg på min säng och väntade på att klockan skulle bli åtta. Klockan var bara fyra... tio minuter över... kvart över... Tjugo minuter över...
Jag orkade inte vänta! Fem minuter kändes som en hel evighet. Vad fanns det att göra i fyra timmar?
Jag hoppade till när min mobil började ringa.
"Hej, Amelia", sa jag och kunde inte låta bli att låta besviken. Jag hade hoppats på att det kanske skulle vara Oscar.
"Hej", svarade hon glatt och märkte inte av min besvikelse. "Gissa vad?"
"Vad?" sa jag, jag orkade inte med några lekar.
"Mina föräldrar har sagt att jag kanske får åka upp till dig!"
"Va?!" jag blev genast på bättre humör. Vi pratade i minst en timme om hur kul det skulle bli om hon kom, fast jag visste ju att hon aldrig skulle komma.
När vi pratat en stund så kändes det bättre emellan oss. Det var nästan som om hennes syster aldrig hånglat med Alex.
"Hej då", sa jag.
"Hej då", svarade hon. "vi får se om jag kommer upp."
Vi la på och jag tittade på klockan. Tre timmar kvar. Vad skulle jag göra nu för att fördriva tiden? Jag tittade ut på det fina vädret, solen sken starkt. Jag skulle ju kunna sola i en timme eller två. Jag bytte om till bikini och gick ut i solskenet.
En och en halvtimme solade jag, sen kom mamma.
"Vi åker in till stan igen", sa hon. Det var fortfarande stelt mellan oss. "Du får stanna hemma."
"Visst", fräste jag. Stannar hellre här och spenderar dagen med Oscar, tänkte jag.
Hon gick och efter ett tag hörde jag bilen starta. Ljudet blev svagare och tillsist hördes det inte alls.
Efter en halvtimme till i solen var jag så varm att jag var tvungen att gå in. Det hjälpte nästan inte. Jag funderade på att doppa mig i sjön, men det var säkert jäkligt kallt. Jag gick ner iallafall.
Med handduk och bikini gick jag ner till stranden. Mitt hår var uppsatt i en likadan knut som dagen innan och jag gick barfota.
Jag gick försiktigt ut på bryggan med handduken kring mig. Försiktigt doppade jag foten i vattnet för att känna på graderna. Jag drog snabbt tillbaka foten och huttrade lite.
Nej, jag ska int...
"Ha!" Jag hade inte märkt att Oscar smugit sig på mig bakifrån. Han skrämde mig så mycket att jag ramlade av bryggan och ner i vattnet.
"Idiot!" skrek jag till honom. Han skrattade åt mig och sträckte fram en hand för att hjälpa mig upp. Jag tog hans hand, men istället för att försöka ta mig upp drog jag ner honom i vattnet. Han var inte beredd på det och föll i vattnet med kläderna på.
När han kom upp över ytan skrek han:
"Du din..!" Han kastade sig över mig och drog ner mig under vattnet. När vi kom upp igen skrattade jag och skvätte vatten i ansiktet på honom. Han drog ner mig igen och så höll det på i minst fem minuter.
Sista gången jag skvätte vatten på honom skyndade jag därifrån, jag ville inte bli nerdragen igen. Han följde efter mig och kom ikapp ganska så fort. Han fick tag på mig och höll mig fast, men han drog inte ner mig i vattnet den här gången. Istället lyfte han upp mig och bar in mig mot stranden.
"Släpp mig, Oscar!" skrattade jag. Men han släppte inte, han bara flinade. Han fortsatte gå och gick ut på bryggan, då förstod jag vad han skulle göra.
"Nej!" skrek jag och gjorde motstånd, men det hjälpte inte. Han ställde sig på kanten av bryggan och slängde i mig. Han skrattade åt mig och jag skvätte vatten på honom.
"Jag hatar dig", sa jag trots att det inte var sant. Han hjälpte mig upp och den här gången försökte jag inte dra ner honom.
Oscar drog sitt hår ur ansiktet och som vanligt såg han jäkligt sexig ut.
"Fryser du inte?" frågade han. Solen började gå ner, jag var blöt och hade inget annat än bikini på mig. Jo, jag frös lite.
"Inte så farligt", svarade jag och ryckte på axlarna. "Fryser inte du?" frågade jag och kollade på hans blöta kläder.
"Jag kan ju bara göra såhär", sa han och drog av sig T-shirten.
Jäklar, vilken snygg mage!
Oscar flinade åt mig och jag slutade stirra på hans mage.
"Hur länge skulle dina föräldrar vara borta?" frågade han och tog ett steg närmare mig.
"De kommer hem om en timme, tror jag", svarade jag. "Varför undrar du?"
"Undrade bara", sa han och tog min hand och lekte lite med mina fingrar. Efter ett litet tag släppte han min hand och la båda sina på min midja. Han drog mig intill sig och kysste mig.
Jag tyckte om Oscar väldigt mycket, nästan för mycket, och nu tyckte jag om honom ännu mer.
Han avslutade kyssen och jag suckade besviket. Han log mot mig och jag visste att jag aldrig hade varit så glad i hela mitt liv. Oscar var den enda för mig. Jag visste att sommaren skulle ta slut nån gång och då skulle jag bli sårad. Men jag fick inte tänka så nu, jag var tvungen att leva för stunden.
"Du är den första tjejen som jag kan vara mig själv med", sa han.
Jag visste inte vad jag skulle svara. Att han var den enda jag känt såhär för? Istället för att svara kysste jag honom. Han skrattade lite och kysste mig tillbaka.
Just i det ögonblicket önskade jag att kvällen aldrig skulle ta slut.
