Del 19

11.4K 134 29
                                    

''Värst vad ni verkar trötta'', sa pappa vid frukosten.
Jag och Amelia såg troligen ut som ett par monster båda två, med mascara under ögonen och hår som stod åt alla håll.
''Amelia vaknade mitt i natten och vägrade sova'', improviserade jag med spelad irritation. ''Hon höll mig vaken hela natten, bokstavligt.''
Jag hoppades på att Amelia inte skulle vara för trögtänkt för att fatta.
''Det stämmer inte'', sa Amelia. ''Jag vägrade inte sova, jag hade bara inte lust.''
Jag andades diskret ut av lättnad, vi kunde klara oss ut det här.
''Det är nästan samma sak enligt mig, om klockan är två på natten.''
Vi behövde inte improvisera länge, för varken mamma eller pappa ställde några mer frågor. Jag och Amelia började snabbt diskutera sommarens mode för att komma in på andra samtalsämnen.

Efter frukosten kom mamma fram till oss och frågade:
''Tänkte bara fråga om ni vill in till stan senare. Jag, pappa och Lukas ska dit och vi undrar om ni vill följa med.''
Det räckte med en snabb blick på Amelia för att veta att hon aldrig ville dit igen.
''Nej, vi stannar.''

En halvtimme senare var jag och Amelia ensamma.
''Ska du berätta för Oscar om Kevin?'' frågade Amelia.
Vi satt ute på gräsmattan och solade. Amelia och jag hade bara bikini på oss.
''Jag funderar fortfarande på det'', svarade jag. ''Ja menar, självklart har han rätt till att veta att jag umgicks med en okänd kille, men samtidigt vill jag inte oroa honom. Han verkade redan oroad nog innan kvällen ens börjat så...''
Amelia nickade. Hon förstod hur jag hade det. Det var svårt att dölja att en kille jag knappt kände hade stött på mig och att vi sedan grälat.
''Förresten, varför var han så annorlunda igår?'' frågade Amelia.
''Jag vet inte'', svarade jag. ''Jag får fråga honom, han blir inte sån om det inte finns en riktig anledning.''

Senare på eftermiddagen gick jag och Amelia över till Oscar. Amelia skulle spendera tid ensam med Felix, Ogge och Omar så att jag kunde prata med Oscar, ostört. Jag hade en del saker att säga och en del att fråga.
Vi knackade på och Oscar öppnade.
''Hej'', sa han och log. Hans leende kändes inte riktigt rätt, men jag försökte att inte bry mig.
''Hej, kan vi snacka lite?'' frågade jag direkt.
Oscar såg inte direkt chockad ut, men han såg inte glad ut heller.
''Visst.''
Amelia gick in i huset och jag drog med mig Oscar ner för gräsmattan till en avskild plats där vi varken hördes eller syntes.
Jag ville fråga honom rätt ut vad som var fel, men jag var inte säker på om jag ville veta svaret. Många hemska teorier hade dykt upp i mitt huvud, men Amelias teori var värst. Hon sa att hon inte trodde att det var troligt, men jag visste inte säkert. Teorin var att Oscar inte var ute efter ett riktigt förhållande, att han bara ville han en sommarromans. Först hade jag blivit arg på Amelia för att hon trodde nåt sånt om Oscar, fast ju mer jag tänkte ju mer logiskt blev allt.
Det kändes som att jag skulle spy när jag satt där med Oscar mitt emot mig. Tänk om det var sant? Nej, så fick det inte vara. Han hade varit min första bästa vän, han skulle aldrig utnyttja mig så..
''Hur är det, Elsa?'' Oscar verkade se hur illa jag mådde.
Jag öppnade munnen för att svara, men stängde den snabbt igen. Jag fegade ur.
Istället sa jag:
''Det är första gången vi är ensamma på länge.'' Jag log svagt.
''Det är sant'', han log han med.
Ingen av oss sa nånting på länge. Jag antog att han väntade på att jag skulle säga nånting, tills han öppnade munnen själv och sa:
''Det är synd att vi har fått så lite tid tillsammans.''
Något med hur han pratade kändes väldigt oroande. Hans stela kropp och deprimerade ögon.
''Ja, men sommaren är ju inte slut än.''
Jag tyckte inte om att prata om det här, det kändes nästan som att han försökte säga hejdå.
''Elsa'', började han allvarligt. ''Jag har två spelningar om två veckor, jag...''
Han avbröt sig när han såg mitt ansiktsuttryck.
''Du måste alltså åka härifrån? Snart?''
Jag var upprörd. Arg. Ledsen.
Oscars svar på frågan gjorde ont. Riktigt ont. Värre än när jag ramlat och stukat foten i mellanstadiet. Värre än när Alex varit otrogen.
''Vi kan inte vara tillsammans längre.''

You're Tha OneDonde viven las historias. Descúbrelo ahora