''Vad är ditt problem?'' Frågade jag argt och vände mig om mot Nathan.
''Wow'', sa Nathan och höll upp sina händer framför sig. ''Chilla.''
''Nej'', svarade jag argt. ''Du ska inte röra mig, ok?''
Jag kastade en blick på dörren där killarna försvunnit och suckade. Förhoppningvis hade Oscar inte sett nånting. Fast om han nu hade sett... Han var väl ändå inte så korkad att han skulle konfrontera Nathan bland folk? Han skulle prata med mig först.. Eller? Jo, Oscar var inte dum.
Jag hade inte så mycket mer tid att grubbla över Oscar för Catrin, vår danslärare, kom och satte igång lektionen.
Jag var stressad i omklädningsrummet efter lektionen. Jag tog en snabb dusch och drog sedan hastigt på mig kläderna, trots att jag fortfarande var blöt. Jag borstade håret och sminkade mig enkelt. Bara mascara och lite foundation. Sedan drog jag på mina skor och kastade väskan över axeln.
''Vi ses!'' Sa jag till Melanie, som stod i bara handduk och sminkade sig.
''Är du redan klar?!''
Jag hann inte svara, istället vinkade jag och rusade därifrån. Jag krockade nästan med Catrin när jag kom ut i korridoren.
''Förlåt'', hasplade jag ur mig innan jag skyndade vidare.
Om nu Oscar hade sett det där med Nathan och ville träffa honom skulle han troligen stå i korridoren eller utanför byggnaden och vänta. Hursomhelst letade jag överallt. I varenda korridor jag sprang förbi tittade jag i. Även alla öppna danssalar och dörrar med fönster kollade jag in i. Tillslut kom jag fram till dörren som ledde ut ur byggnaden. Ute på gatan syntes ingen Oscar, vilket gav mig tid att andas. Jag satte mig på en bänk i närheten. Nu skulle jag iallafall se om det uppstod bråk utanför Base.
Jag tog fram min mobil och stoppade in musik i öronen. Ju längre tiden gick, desto löjligare verkade det att Oscar skulle starta bråk med Nathan.
När jag reste mig upp var det åtta minuter kvar tills tåget på tunnelbanan gick. Så med raska steg började jag gå ner längs gatan och förbi Base, där en grupp tjejer nu stod samlade.
Foooers, tänkte jag när jag såg deras mössor och kepsar.
Jag skulle precis runda hörnet när jag hörde en obehagligt bekant röst.
''Du ska fan ge mig pengar!'' Rösten kom från någon som stod runt hörnet, och jag visste med säkerhet vem.
Jag visste att jag borde gå, men av nån anledning ville jag veta varför Filip var så arg, och vem han var arg på.
''Vår deal gäller inte längre!'' Jag spärrade upp mina ögon i chock när jag hörde vem som bråkade med Filip. ''Du kommer inte få dina pengar'', fortsatte Nathan.
Nu blev jag extremt nyfiken. Jag gillade inte någon av dem och att höra dem båda upprörda gjorde inte mig något. Inte alls.
Då sa Filip:
''Bara för att jag fick till det med Blondie och du misslyckades med hon där... Ja, vad hon nu hette.''
Leendet som tidigare ryckt i mina mungipor försvann. Ett hat, starkare än vad jag känt tidigare, växte inom mig. Jag kunde inte fatta det. Jag kunde inte fatta att dessa två killar slagit vad om vem som först fick ett ligg. Jag knöt mina händer och drog några djupa andetag.
''Fy fan för er, era jävla, sexistiska idioter!''
Både Nathan och Filip hade chockade uppsyner när de upptäckte mig. Jag kände bara hur pulsen dunkade i öronen av rent hat.
