Kiss me O.M

Kapitel 4

- Ogges pespektiv -

Morgonen därpå vaknade jag av Alexandras ringsignal. Jag drog handen genom mitt ovårdade hår och sträckte mig försiktigt över henne för inte försöka väcka den sovande ängeln som låg nätt tryckt mot min bara överkropp. Jag fick tag på mobilen och drog fingret över displayen innan jag ens kollat vem det var som ringde.

”Alexandras mobil, Ogge här.” mumlade nyvaket och la mig ner igen på den mjuka kudden.

”Tja Ogge, Vincent här en vän till Alexa. Har du henne i närheten?”

”Nej, hon sover.” sa jag och la armen över ögonen, för att inte bli bländad av den starka solen som lös in igenom fönstret.

”Ok, hälsa henne att jag ringt?”

”Ska jag”

”Tack bror, hörs” sa han och la på. Okej? Är det så man avslutar samtal nere i Skåne. Jag sträckte mig försiktigt över Alexandra igen för att lägga tillbaka mobilen.

”mm, vem var det?” mumlade hon, jag la mig ner igen, drog henne närmare och la mina armar om hennes midja.

”Väckte jag dig?” mumlade jag tillbaka och pussade henne i håret.

”A, men det är lugnt. Vem var det?”

”Vincent” svarade jag enkelt.

”Åh fuck” svor hon tyst, vände sig om och gosade in huvudet vid min nacke. Jag la mig plan ner på madrassen och drog upp henne så att hon låg ovan på mig. Mm så jävla härligt, att känna värme från någon annan, hennes varma och mjuka hud känns så len mot min.

”Vadå då?” jag kramade om henne och stängde ögonen.

”Vincent är min brors vän, han jobbar hos min pappa. Så förmodligen så försöker pappa få tag på mig elr något” mumlade hon ointresserat, hennes armar smög sig försiktigt runt min nacke och drog sakta med sina naglar över mitt nackhår, vilket fick mig att rysa. Hur kan hon ha sån effekt på mig? Fett läskigt. Jag mm:ade svagt som svar och planterade en mjuk kyss på hennes axel.

”Vad ska du göra idag?” frågade hon, jag suckade.

”Jo du vet, det är skola imorgon så förmodligen bara chilla. Vi jobbar inte idag” Vilket jag är sjukt glad för, vi har jobbat hela höstlovet vilket tar slut på en. Jag älskar verkligen mitt jobb och alla fansen men med skolan där också så är det klart att man bli trött.

”Det förkänar ni lugnt, ni jobbar 24/7, fattar ej hur ni pallar det.”

”Så därför kan jag stanna här och gosa med dig istället” log jag och hennes skratt klingade i det tysta rummet, hennes skratt är som musik i mina öron, så underbart.

”Hade låtit som en bra plan men jag ska träffa Omar om några timmar, han åker hem ikväll” Hon suckade. Ja, juste.

”Nej inte idag, det är den officiella Alexandra stanna hemma och mysa med Ogge dagen.” skämtade jag, hon skrattade och satte sig upp på min överkropp. Jag la händerna bakom huvudet och kollade upp på den vackra varelsen framför mig.

”vad? Sluta kolla på mig Molander, It´s creepy”

”Det är romantiskt och du är fin”

”Ameeh sluta” skrattade hon generat och kollade bort. ”och det kommer från den finaste killen i hela Stockholm” mumlade hon tyst så att man knappt hörde men jag hann uppfatta orden.

”Ameeh sluta” härmade jag, och skrattade vilket gav resultatet att jag fick en smäll.

”Ouuuch, vad var det bra för?”

”Smällen du skulle fått igår, men som jag aldrig hann ge dig”

”Va!? Det räknas inte om personen gillade det och det gjorde du! Till 100% baby” avslutade jag charmigt och flyttade mina händer mot hennes höfter, som försiktigt började smeka det mjuka sweatshirt tyget, om hon bara kunde ta av dom också. Okej Ogge inga dirty thoughts. Behåll fokus.

”Ja så mycket så att jag skulle vilja göra det igen” skämtade hon och slog ut med händerna i luften. Okej det tar jag som ett ja! Trots våra dåliga morgon andedräkter tog jag tag om hennes linne och drog ner henne så att mina läppar kraschade med hennes. Ärlig talat så bryr jag mig inte. Hon kan vara dränkt i svett efter en dans träning om det ska vara så, jag hade ändå kysst henne.

-

 Efter att vi hade tillbringat en halvtimme till i sängen tvingade hon mig att gå upp, jag som ville mysa men nej. Så vi gjorde oss i ordning, åt en snabbt frukost och var nu på väg ut.

”Vi drar nu! Ses ikväll!” skrek Alexandra till Monica och Johan som satt inne i vardagsrummet och drack kaffe. Hon fick ett hejdå tillbaka och vi gick tillsammans ut ur trapphuset.

”Ska vi dra ner till centrum eller?” frågade hon, jag nickade.

”Ja, kan vi säkert” sa jag, min hand fångade snabbt upp hennes och vi gick ner för Stockholms gator hand i hand.

- 

”Så okej, berätta lite mer om dig. Jag vet ju knappt något” vi satt ute på bryggan vid hamnen och kollade ut på det glittrande havet. Vi har gått rundor lite här och där inne i centrum men tröttnade snabbt och bestämde oss för att gå hit. Fast det var nog mer min idé, Alexandra hittar knappt här uppe.

”Okej, vad vill du veta?” frågade hon.

”Vanliga saker, intressen, vänner, allt som pågår nere i Skåneland.” sa jag, hon skrattade och nickade.

”Intressen, typ dans och brukar spendera mina dagar på min fars företag. Mina närmsta vänner heter Becca, Vincent, Benjamin och..” hon kollade ner i sitt knä, och sedan upp igen innan hon fortsatte.

”...Gabriel” viskade hon tyst. Gabriel?

”är du okej?” frågade jag oroligt. Hon såg så bekymrad ut, hennes humör gick från glad till ledsen på så få sekunder. Har denna Gabriel killen gjort henne något? Isåfall så kommer jag döda honom, that´s for sure. Hon harklade sig tyst, reste på sig och torkade bort lite smuts från sina jeans. 

”mm ja, jag borde gå hem.” mumlade hon och började gå av bryggan. Jag reste snabbt på mig och började springa efter. Vad hände? Sa jag något fel?

”Alexandra!? Vart ska du?” jag fick fatt om hennes hand och drog henne till mig, vi var bara några centimeter ifrån varandras ansikten. Om jag räcker ut min tunga nu så kommer den nudda hennes läppar.

 ”Ogge, jag måste gå, ska träffa Omar om 30min. Vi höres senare ok?” hon planterade en lätt puss precis vid min mungipa, vände sig om och började gå från hållet vi kom från innan. Jag suckade, drog handen genom håret och slog mig ner på bryggan igen. Tjejer är inte enkla att förstå, säger man något fel så kan allting gå skepp åt skogen, och jag gillar Alexandra skit mycket, även då jag inte vill erkänna det inför de andra killarna, jag vill inte erkänna det för mig själv heller. De flesta quotsen jag skriver på Twitter handlar om henne, tweetsen som får våra Foooers att gå nuts. Man kan väl inte bli kär i en tjej man känt i mindre än en månad? Jo, om man tror på kärlek vid första ögonkastet kanske. Men gör jag det?