Kapitel 9

2.4K 53 4
                                    

- Ogges Perspektiv -

Känslan jag fick när Alexandra sa att hon kände samma sak för mig, att hon har samma känslor för mig som jag har för henne, den känslan var och är fortfarande obeskrivlig. Hon är min, bara min.

Jag plockar upp en tjocktröja som ligger vikt på sängen, och drar den över huvudet. Efter några tryck med min parfym drar jag handen genom håret och går ut i köket. Det står framdukat bröd, mjölk och alla sorters pålägg på köksbordet, och resten av familjen sitter samlad vid bordet.

''Godmorgon hjärtat'' säger mamma och ler vänligt mot mig, så som hon alltid gör.

''Godmorgon'' mumlar jag och slår mig ner vid bordet. Jag brer en macka, häller upp mjölk i glaset och börjar så småningom äta.

''Kommer du hem efter skolan? Eller du ska till studion?'' Frågar mamma och jag kollar på henne.

''Tror jag kommer hem någon timme innan jag sticker till studion, Omar kommer ner ikväll så han stannar förmodligen över här i några dagar innan han sticker till Felix eller Oscar" svarar jag och tar en tugga av min macka.

"Jag är mer intresserad av att träffa tjejen du umgås så mycket med" säger pappa och min blick flyttas automatiskt till den jag pratar med. Jag skakar på huvudet och dricker utav min mjölk. Mamma ler finurligt och tar en klunk av sitt kaffe. Jag dricker upp det sista i glaset och reser sedan på mig, ställer in glaset i diskmaskinen och går in i badrummet för att borsta tänderna.

"Vi ses ikväll då gubben, ha det så bra" mamma kommer in i hallen medan jag drar på mig mina skor och slänger väskan över axeln.

"Ja, hejdå" jag ger henne en snabb kram och springer sedan ut. Regnet öser ner, jag mumlar tysta svordomar för mig själv. Hur kan jag vara så dum som bara tar på mig tjocktröja på en kylig December morgon. Kan det inte börja snöa istället? Regn i December, nej tack.

Med hjälp av armen på min tröja torkar jag av sittsen, drar på hjälmen och startar moppen. Klockan är bara kvart över sju, jag börjar inte förrens vid åtta så jag hinner åka hem om och hämta Alexandra.

- Alexandras Perspektiv -

Med ett sista drag med mascaran ställer jag mig framför min helkropps spegel. Jag ser väl helt okej ut elr? gråa mjukisbyxor, rött linne och mitt hår är uppsatt i en messy bun. Jag ska hänga med Ogge till hans skola idag, efter det så ska vi sticka till studion och träna, vad som händer efter det vet jag inte än. Mamma sitter som vanligt och kollar tv i vardagsrummet med Johan, och dricker kaffe. Dörr klockans singnal löd genom lägenheten och jag går ut för att öppna innan mamma hinner före, vem vet vilka pinsamheter som händer då. Jag öppnar dörren och utanför står en genom blöt Oscar.

"Hej älskling" han ger mig en blöt kyss och går sedan in i hallen, jag stänger försiktigt dörren bakom honom och vi går in på mitt rum.

"Regnar det ute eller?" retas jag och skrattar åt honom. Han nickar leendes och drar in mig i en kram.

"neeeej, Ogge jag blir blööööt" kvider jag och kämpar för att dra mig ur hans grepp. Man, han är stark. Jag har en riktigt muskelknutte till pojkvän, haha.

"mhm, jag tycker det är ganska mysigt" skrattar han och kysser mig. Ogge släpper sakta taget om mig och jag samlar ihopa alla grejer jag ska ha med mig i hans väska. Så, bara mobil och nycklar kvar.

"Kan jag se ut såhär?" frågar jag och snurrar runt i en lätt cirkel, och går bort till spegeln igen. Jag kollar osäkert i spegeln. Ända sedan jag blev tillsammans med Ogge, vilket va någon månad sen, så har jag fått as dåligt självförtroende. Han kan få vilken tjej som helst, tjejer som har dröm utseendet, och snyggaste kroppen. Men han valde mig, som inte har något av det. Nej Alexandra sluta tänka så.

"Älskling, du är jätte vacker, sluta'' Ogge tar tag i mina axlar och vänder mig om, jag kollar skamset ner i golvet och biter mig löst i läppen.

''Alexandra, titta på mig.'' Han lyfter upp min haka med sitt finger och jag tvingas kolla in i hans ögon.

''det är du, och bara du. Ingen annan. Ok? Du är skitfin'' mumlar han, böjer sig ner och kysser mina läppar mjukt. Jag avslutar kyssen, ler och kollar upp på honom.

''Du är fin bejb'' ler jag och fnittrar lätt.

''Du är'' rättar han och ger mig en sista kyss. ''Kom nu, jag börjar om tjugo minuter.'' Jag tar min väska och säger hejdå till mamma och Johan. Med snabba ryck åker skorna på, väskan över axeln och hjälmen i näven. Jag hoppar på moppen bakom Ogge, han startar och kör iväg. Regnet öser över oss och jag kramar om Ogges midja hårdare och gosar in mitt ansikte i hans tjocktröja. Han är min, bara min.

Ogge slår upp den stora dörren och vi går in i den högljudda korridoren och möts av ungdomar som springer hit och dit, snackar som om att dom är döva till varandra och vissa står och hånglar upp varandra längst väggarna. Jag ger Ogge en osäker blick, inte för att jag är rädd för eleverna utan för att ja, det är en okänd plats. Det är säkert 100 gånger värre nere i Skåne, ungdomarna där är inte riktigt kloka. Men det är en helt annan sak, jag är van vid det, detta? ah jag vet inte hur Stockholms ungar är. Jo bara killarna, men dom är alla töntar, haha.

''Så det är såhär din skola ser ut'' mumlar jag och tar Ogges hand, och flätar samman våra fingrar.

''Ja, pretty much'' svarar han och vi svänger ner till en mer avskild korridor. Ingen är här mer än vi två. Ogge stannar framför en av de stora skåpen som står radade längst väggen, och drar fram sina nycklar ur sin jeansficka, låser upp och öppnar så att vi kan lägga in våra hjälmar, min jacka och Ogges bag.

''Eeey Oscar !!'' Ropar en okänd röst och jag vänder mig hastigt om. Ogge stänger skåpet och de ger varandra en broderlig kram.

''Mattias, hur läget bror?'' Säger Ogge och tar min hand igen.

''Jodå, bara bra. Själv då? Har inte sett dig på ett bra tag'' svarar Mattias och lägger händerna i sina byxfickor.

''Har varit lite upptagen, du vet'' Ogge kliar sig i nacken och kollar ner på mig. Jag ger honom ett snett leende och kollar sedan på Mattias. Han ser ganska bra ut? Brunt hår som spretar åt alla håll och kanter, djupa bruna ögon och ljusbrun hy. Stockholmska killar ser bara så bra ut. Alexandra sluta stirra, du har Ogge, Stockholms snyggaste, underbaraste grabb. Ge dej.

''och dig har jag aldrig sett förut, jo förutom tidningen och twitter då'' säger Mattias och jag kollar förvånat på honom.

''Eh va pratar du om?'' Frågar jag och tar ett stadigare tag om Ogges hand.

''Ja, du och Ogge är typ över hela min tl. Det är Alexandra right?" Frågar han, jag nickar och en stark signal ekar plötsligt i korridoren vilket får mig att spänna käken. 

''Kul att se dig Matte, vi ses'' Mattias nickar och Ogge drar med mig in i ett av klassrummen, mattesal 2. Matte direkt på morgonen? oh va kul..

Kiss me  O.MWhere stories live. Discover now