Kiss me O.M

Kapitel 19

- Oscar Enestads perspektiv - 

Jag slog igen ytterdörren, stampade av mig skorna och gick in till killarna. Omar och Felix satt fortfarande och kollade på fotboll, de har inte rört sig ur fläcken sen jag lämnade för att hämta pizza. Ogge stod med sin mobil inne i köket, jag satt ner påsen med köpemat på bordet för att duka fram diverse saker. 

"Tjena, läget?" frågade jag, Ogge slet motvilligt sin blick från telefonen för att kolla på mig. 

"Tja, hur bra som helst. Själv bror?" svarade han och började hjälpa mig in med sakerna till vardagsrummet. 

"Samma" Omar och Felix märkte knappt att vi kom in förens Ogge ställde sig i vägen för tvn. Missnöjt klagade de båda innan de börja trycka sina ansikten fulla med pizza. 

"Hey killar, kan ni snälla.." sa jag och Omar kollade upp på mig. 

"Fine" Svarade han. Han sänkte volymen på tvn medan jag och Ogge slog oss ner. 

"Vart är Alexandra?" Felix avbröt tystnaden. 

"Nja hon är hemma, hon sov när jag stack" mumlade Ogge till svars och kollade sin telefon igen. 

"Chilla, varför kollar du mobilen hela tiden? Hon ringer när hon vaknat" Sa jag och drack från mitt glas. 

"Ja jag vet" Ännu en gång mumlade han bara till svars. Innan jag ens hunnit reagera plingade det till i min mobil och jag drog nyfiket upp den ur min jeansficka. Sandras namn lös upp skärmen och jag tryckte luren mot örat. "Hej hjärtat" svarade jag innan jag insåg att jag inte var ensam. Felix och Omar kollade på mig med stora flin och nyfikna ögon. Sandras röst drog tillbaka min uppmärksamhet till vårat samtal.

- Alexandras Perspektiv- 

Mitt huvud dunkade värre än någonsin, jag kved av smärtan innan jag satt mig upp. En lapp låg skriven på bordet bredvid mig, gissar på att Oscar har stuckit hem eller något då. Med en suck släpade jag mig in till mitt rum. Synen framför mig, rummet var städat och sängen som jag minns va kaos var nätt bäddad. Jag checka min mobil och tryckte in på Oscars nummer. Det hann inte ens gå två signaler innan han svarade. 

"Oscar hej. Vart är du?" frågade jag innan han ens hunnit säga något. 

"Hej på dej med sömntuta" skrattade han lågt. "Jag är hos Felix, du somnade när jag pratade med Enestad" fortsatte han. 

"Må kanske ha varit lite trött.." skrattade jag. "När får jag se dig igen?" Ett skarpt skrik lät från köksstolen när jag drog ut den för att sätta mig. 

"Tänkte att jag skulle komma och hämta dig när du vaknade" Sa han. Man kunde tydligt höra hur han gick ut mot hallen för att ta på sig sina skor. Ha skrek något till killarna om att snart vara tillbaka. 

"Jag gissar på att jag inte har något val va?" skrattade jag, ett leende lekte på mina läppar. 

"Precis så älskling" Jag kan nästan se hans charmiga leende "Är hos dig om 10, puss" Med det la han på och jag styrde mina steg mot badrummet för att duscha. Det varma vattnet forsade ner längst kroppen, alla spänningar i kroppen släppte och jag kunde känna hur alla muskler i kroppen slappnade av. Äntligen fick jag min dusch. Det tog inte lång tid innan jag stod påklädd inne på mitt rum igen och borstade igenom mitt hår. Ett gny från hallen hördes och inom kort kom Ogge in klampades med sin hjälm i handen. En duns hördes och innan jag uppfattade vad de var som lät hade Ogge redan fångat upp mina läppar med sina. Han tryckte de hårt mot mina, jag log genom kyssen. 

"Ajaj gubben tat lugnt" Andfått drog jag ifrån och granskade pojken framför mig. Hans ögon lös av lust och längtan. Jag vet  precis vad han vill. "Killarna väntar, du har mig annars för dig själv när som" sa jag och ett svagt fnitter slank ur mig. 

"De kan vänta en stund baby" hans armar fångade in mig i en lätt snurr så min rygg va tryckt mot väggen. Hungriga kyssar placerades på min hals och jag kunde inget annat än att flämta till svars. 

"Jag älskar när du kallar mig de" mumlade jag. Mina hand smekte tag om hans kind så våra läppar kunde mötas igen. Jag kan tydligt känna pirret i kroppen, men nu är inte riktigt läge för detta. Ogges händer grepar tag om min höft för att dra mig närmre, om det ens är möjligt att komma närmre. "Ogge" sa jag skakigt men fick ingen respons. "Osc.." hans läppar nuddade punken precis under mitt öra och jag blev som stum. "Ogge vi har inte tid nu" flämtade jag mer bestämt. Hans läppar försvann från min hals. 

"Förlåt, jag bara..  förlåt" mumlade han och backade undan. Han drog  händerna hårt genom sitt hår,  så hårt att han nästan drog av de.

 "Du gör mig galen" Ops. 

- Felix Perspektiv - 

Det va nog över en timme sedan Ogge gick för att hämta upp Alexandra, men verken hon eller han har kommit in genom dörren. Vi vet nog alla varför de inte kommit än..

"Vafan alltså" svor Omar och bytta kanal. "Det finns inget bra på tv" 

"Nä jag tror jag drar" Sa Oscar och reste sig upp. 

"Seriöst lämnar du oss nu?" utbrast jag och slog ut med armarna. 

"ehm ja" svarade han. 

"Vad är roligare än oss?" frågade Omar pafft. Men kom nog själv på svaret när det absolut inte har hänt något på över en timme. Tomma Pizza kartonger står på bordet och en massa tomma läskburkar. 

"Sandra" svarade han. Självklart, inte igen. "och hennes säng" Med det sagt lämnade han rummet. 

"Tro fan det din kåtejävel" Skrek jag och ytterdörren smälldes igen med en smäll. "vad säger du Omar?" mumlade jag, något så uttråkad. Oscar va inte lönt att gå efter, vi vet båda vad han ska göra. Ogge och Alexa vet vi inte. Det kan ha hänt något men vad är sannolikheten? De ligger säkert i sängen och käkar upp varandras ansikten. 

"Tja, vi kan ju störa Ogge och Alexa. Är dem inte där så ÄVENTYYYR FELLEBOOY" gormade han. Jag skrattade bara. Inom några minuter var vi båda ute ur huset och på väg mot Alexandras hus. 

____________________________________________________________________________________

Två kapitel på samma kväll. Är nog lika förvånad som ni. Men nu ber jag faktiskt er om hjälp! Vill skriva klart denna men har läst igenom alla kapitel och det händer ju knappast något! 

VAD VILL NI SKA HÄNDA? VAD VILL NI LÄSA OM? Tell me! 

- Nea