En historia om en man och en kvinna. Han är ledaren i det fruktade motorcykelgänget och hon är kvinnan med ett fruktansvärt förflutet. Under tragiska omständigheter möts deras vägar och snart tvingas de samarbeta för deras och klubbens överlevnad, d...
De blev allt varmare ute, inte ett moln syntes till på himlen och det var alldeles vindstilla. Marion slöt ögonen och njöt av den heta sommarvärmen som värmde hennes kropp. Men hennes hungriga mage gjorde sig snart påmind och en djup suck letade sig ut genom hennes mun. Hon reste på sig och fick snart syn på Austin som satt ute på balkongen, i hans lägenhet, på andra sidan vägen.
Ännu en gång kom hon och tänka på gårdagen och åter igen fick hon ångestkänslor. Hon stängde balkongdörren efter sig och gick sedan in till sovrummet för att ta på sig några kläder. Efter några minuter var hon påklädd. En ljusrosa klänning med en vit krage fick pryda hennes kropp denna varma sommardag. Hon stannade upp vid spegeln och kollade på hennes egen spegelbild. Hennes ansikte var svullet och blått av slagsmålet dagen innan och av det som hade hänt de senaste veckorna. Hon drog en kam genom håret och tog sedan ett djupt andetag och lämnade sovrummet.
Hon behövde något att äta och till affären kunde hon inte gå. Så det enda stället där det troligtvis fanns mat var hos Austin. Och att gå dit nu kanske inte var det smartaste. Hon skulle aldrig klara av att se honom i ögonen, i alla fall inte på ett tag. Hon visste innerst inne att hon hade velat kyssa Austin enda sedan igår morse, men hon försökte hela tiden neka det för sig själv då Theo hela tiden dök upp i hennes huvud.
Hon lämnade lägenheten med ett par vita ballerina skor på fötterna, hon låste dörren efter sig och gick sedan nedför trappan. I klubbhuset var det lugnt, den enda människan som syntes till var Max som satt på kontoret och läste en massa papper. Han kollade upp på henne och log.
"God morning love." han fortsatte sedan kolla i papperna. Marion gick bara förbi utan att hälsa, hon öppnade klubbhusdörren och klev ut i den varma luften.
Hon satte sig ner på en av bänkarna som stod placerade utanför klubbhuset och kollade sedan ut över området. Åter igen fick hon syn på Austin uppe på balkongen och hennes hjärta började dunka häftigt. Hon kollade snabbt bort och suckade. Det var lika bra att gå och prata med honom om det som hade hänt. Hon ville ju ha honom, men det kändes som om det var lite för tidigt. Hon kände ju inte Austin väldigt väl. Hon visste ju bara att han var en kvinnokarl och att han kanske bara ville få henne i säng som med alla andra tjejer. Hon ställde sig upp och gick med nervösa steg mot bakdörren på verkstaden.
Ju närmare Austins lägenhet hon kom desto mer nervös blev hon. Hon höll ett stadigt grepp om trappräcket när hon gick uppför trappan som skulle leda henne till hans lägenhetsdörr. När hon nästan var framme stannade hon och kollade tvekande på dörren. Vad gjorde hon här egentligen, allt skulle säkert bara bli värre om hon gick och pratade med honom nu.
Och vad skulle hon säga? "Hej Austin, jag vill ha dig, men inte nu. Bla bla bla" mumlade hon för sig själv och vände sedan på klacken och började gå nedför trappan men hon ändrade sig snart igen och började åter igen gå uppför trappan mot Austins lägenhet.
Hon gick fram till dörren med nervösa steg och stod där ute i några minuter men tog snart mod till sig och knackade på dörren med en skakande hand av nervositet. Hon ångrade sig genast, vad skulle hon hit upp och göra. Inte ett enda ljud hördes från lägenheten. Hade hon tur så hade inte Austin hört att hon hade knackat på. Men hon knackade åter igen på dörren men inga steg hördes inifrån. Så istället vände hon på klacken och började sedan gå nedför trapporna igen
//Evelina
****
Austin's POV
En tung suck slank ur honom när han lade märke till att Marion hade upptäckt honom och gått in i sin egen lägenhet. Han verkade inte vara den enda personen här som kände sig obekväm och ångerfull. Nej, egentligen ångrade han inte kyssen dem hade delat. Att våga kyssa henne var ingen konst i sig, han hade kysst många kvinnor.
Men han hade aldrig känt sig obekväm eller besvärad efter en kyss. Ångrat att han någonsin hade kysste en viss kvinna, ja, men henne hade han enkelt kunnat skaka av sig. Det var annorlunda med Marion. Han kunde helt enkelt inte skaka henne ur sina tankar.
Trots att hon hade nekat Moes erbjudande hade han insisterat på att själv göra ett försök. Vad hade han trott skulle hända? Att dem skulle rulla mellan lakanen och vakna upp dagen efter med ihopslingrade ben och armar?
I hans onyktra sinne hade han nog tänkt det, fast han skulle ljuga om han inte erkände att han till viss del tänkte på det i hans nyktra tillstånd. Han kastade upp fötterna på balkongräcket, lutade huvudet bakåt mot väggen och slöt ögonen. Inifrån lägenheten hördes fotsteg och han visste bättre än att kika in för att se vem det var som hade vaknat.
Antingen skulle han få syn på en naken Moe eller en naken blondin. Blondinen hade han ingenting emot att se på men han tänkte inte ta risken. Förutom det hördes inte mycket annat ljud från omgivningen. Fågelkvitter och bilar men inte mycket mera än så. Han hörde någon spola i toaletten, fotsteg och sedan nöjda läten när personen kröp ner i soffan igen. När kyssljuden kom till liv suckade han tyst.
"If you're about to have sex again I suggest you take it down in the garage." Grymtade han trött och fnitter hördes inifrån. Han masserade sitt näsben och satte ner koppen på golvet.
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
Kanske han skulle ta sig en tur på motorcykeln för att rensa tankarna och undkomma Moe och hans senaste fångst. Att rensa tankarna skulle verkligen vara en bra idé, försöka få Marion rensat ur sitt system. Efter att ha beslutat sig för att det skulle vara en bra idé så ställde han sig upp och förde sin kaffemugg till köket.
Han letade fram lite rena kläder, västen och ett par solglasögon som han sedan klädde på sig och drog därefter på sig sina boots. Lika bra att sätta sig på motorcykeln så fort som möjligt innan han var tvungen att möta Marion, det hade han nog inte tankekapaciteten till riktigt ännu.
Precis i den stunden som han tänkte tanken hörde han knack på dörren. Vem ville honom någonting nu? Någonstans bak i hans huvud fanns en liten röst som sa 'Marion' och det var den lilla rösten som fick honom att tveka med handen mot handtaget. Han var ingen fegis! Han öppnade dörren och såg en brunett gå nerför trapporna. Vad ville hon nu? Han var inte säker på om han ens ville veta svaret på den frågan.
"Marion?" Frågade han en aning förvånat. Trots att han hade hört den lilla rösten i sitt huvud så var han lite förvånad. Han hade inte trott att hon skulle våga komma dit efter vad som hade hänt kvällen innan. Fast det var en god chans att han var den som mådde värre av dem två. Inte bara på grund av sin bakfylla.
"Look if you're here to tell me to back off you don't need to worry. I won't be kissing you again, if it's not what you want. Alright?" Han ville såklart inte att hon skulle säga det. Men det var bättre att han sa det innan hon hann göra det. På det viset skulle han inte bli lika besviken. Han kunde i alla fall hoppas på det.
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
//Anna-Lotta
Glöm verkligen inte att kommentera vad ni tycker. :)
