En historia om en man och en kvinna. Han är ledaren i det fruktade motorcykelgänget och hon är kvinnan med ett fruktansvärt förflutet. Under tragiska omständigheter möts deras vägar och snart tvingas de samarbeta för deras och klubbens överlevnad, d...
"I.. You.. Fine. I deserved that one."muttrade Austin till svar på det hon just hade sagt till honom.
Det tog några minuter innan han svarade på de frågor som hon hade ställt till honom.
"I guess I came here to say that I'm sorry. Not for knocking Meghan up or getting on with my life after you left, but because of what I said..." hon kollade på honom och väntade på att han skulle forstätta.
".. Or yelled at you the other day. It wasn't fair to you, to any of us... And I get that you're pissed at me, these days I'm pissed at everyone so I really do get it."
"You broke my heart with those words. " En ensam tår rann nedför hennes kind medan hon talade. "I thought you'd never say those words to me. When I first met you I thought, this, this is what a man looks like, this is how a man loves" Hon tystnade och svalde innan hon fortsatte. But I was wrong." Viskade hon innan hon åter igen fortsatte.
"But I was not kind who just left you. I would have stayed and fought for us." Ännu en tår letade sig ner längst ena kinden.
"But there was so much that happened then. I wrote about all of that in the letters that I sent."
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
Hon skulle precis berätta mer när Austin avbröt henne. "Has Moe been here?" hon stelnade till. "You're the special woman he's been talking about, aren't you?" hörde hon honom viska och hon visste inte alls vad hon skulle säga.
Hon vände istället blicken mot de håll som Austin tittade och fick snart syn på halsbandet som låg på golvet bredvid sovrummet och hon svor inombords. Hon som hade hoppats på att de skulle kunna hålla det hemligt, i alla fall ett tag till.
"It just happened." men egentligen vad hade han med det att göra? Han hade ju Meghan nu och det kanske var lika bra att dem båda gick vidare.
"I like him. A lot." Det var sant, hon gillade verkligen Moe även ifall han var en kille som helst inte ville stadga sig så var han ändå något speciellt.
"I hope you don't mind?" Men varför skulle hon ens fråga Austin det? Dem var ju inte tillsammans längre och de ägde inte varandra så hon kunde ju göra vad hon ville utan hans tillåtelse.
"So I'm okay with everything. Your relationship with Meghan, you're having a baby and starting a family. Everything. So can we just move on now and put this behind us?" Egentligen var inte allt sant, hon var inte okej med att Austin bildade familj och speciellt inte med Meghan, hon ville inte lägga allt bakom sig och gå vidare hon ville att det skulle bli hon och Austin igen och att de sedan skulle leva lyckliga resten av livet och dö tillsammans.
Bara att säga dem orden till Austin gjorde ont inom henne. Hon torkade bort de tårar som hade runnit nedför hennes kinder och log sedan ett fejkat leende. Marion ville bara att han skulle lämna henne ifred, hon ville återgå till platsen under täcket och bara sova bort resten av hennes liv.
