En historia om en man och en kvinna. Han är ledaren i det fruktade motorcykelgänget och hon är kvinnan med ett fruktansvärt förflutet. Under tragiska omständigheter möts deras vägar och snart tvingas de samarbeta för deras och klubbens överlevnad, d...
Ett leende spred sig på Marions läppar när hon hörde ytterdörren till lägenheten öppnas och sedan stängas. Austin hade nappat på hennes erbjudande och äntligen skulle hon få vara ensam med honom igen.
Men ändå kunde hon inte undgå att känna ett sting av oro. Tänk om det var Charlie? Hon vågade inte vända sig om och se vem det kunde vara. När hon sedan hörde den bekanta mansrösten slappnade hon av.
"How come we always meet in the shower...?" hon vände sig om för att möta det vackra ansiktet som fick hennes hjärta att bulta. Marion fortsatte le.
"Well, thats because this is the only place where we can be alone." det var sant. Vart dem än befanns sig så dök det alltid upp någon och störde dem, var det inte Max så var det någon annan i klubben. Här kunde de i alla fall vara för sig själva.
Marion lät händerna vila på Austins bringa medan hon kollade in i de blåa ögonen.
"I love you." sa hon sedan och kysste de underbara läpparna, som gjorde hela hennes kropp alldeles varm.
Marion hade en känsla av att det alltid skulle vara dem nu. Ingenting skulle kunna sära på dem igen. De hade varit med om så många motgånger men hade hela tiden hittat tillbaka till varandra på ett eller annat sätt. Även ifall vägen hit hade varit ett rent helvete.
Hon tänkte ofta tillbaka till den tiden då hon hade fått reda på att hon var gravid. Hur hade deras liv sett ut om hon hade berättat för honom direkt? Hade de levt lyckliga tillsammans med deras barn? Eller hade det gjort så att de hade splittrats igen?
Inte dag gick utan att hon saknade det lilla livet som hade börjat växa inom henne, även ifall det var så tidigt så hade hon redan börjat älska barnet. Men hur skulle livet på en motorcykelklubb för ett barn se ut? Hon trängde bort tankarna och återvände till nuet. Det var alldeles för tidigt för att börja tänka på barn.
Hennes kropp hungrade efter hans beröringar. Och hon fattade inte hur hon kunde överleva utan hans beröringar under den tiden de inte var tillsammans. Han hade blivit som en drog för henne och det hade börjat igår. När dem hade återförenats med varandra.
"I want this moment to be forever." viskade hon fram mellan de passionerade kyssarna. När hon var i Austins famn kändes det som om det inte fanns några problem utanför huset väggar. Men problemen var nu värre än någonsin, både för klubben och dem själva. De visste aldrig när Dimitri skulle slå till och varenda dag gick hon runt och oroade sig över att få ett samtal av Dimitri som ville ha mer information om klubben.
Marion sköt åter igen bort tankarna om världen utanför och tryckte sedan sin hungriga kropp mot Austins samtidigt som hon drog fingrarna genom Austins hår.
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
***
Austin's POV
"Well, thats because this is the only place where we can be alone." Tragiskt nog var det Marion sa sant. Det var ingen skillnad om de var i hans lägenhet eller I klubbhusets lagerförråd, så var det alltid någon som skulle störa dem. På ett eller annat vis.
"I love you." Tre ord, det var allt. Tre ord som gjorde någonting med honom. Det var någonting som vaknade upp inom honom varje gång han hörde de tre små orden falla över Marions ljuva läppar.
"I love you too..." Mumlade han mellan de kyssar han besvarade hennes med. Det var någonting mellan Austin och Marion som han aldrig hade upplevt förut. De hade en passion som brann hetare än någonting annat.
Det var ingen skillnad om de hade varit ifrån varandra en dag eller ett år, elden inom dem slocknade aldrig. De hade haft sina stridigheter och olyckor, något som fortfarande skulle komma att ske, men ändå hittade dem alltid tillbaka till varandra. På ett eller annat vis.
Austins händer gled över Marions lena kropp och följde strömmen från det heta vattnet som rann över dem. Lustarna och passionen rev och slet inom honom. I ett lustfyllt ögonblick lyfte han upp Marion och pressade upp henne mot den kalla kakelväggen.
"I want this moment to be forever." Och det var precis vad han tänkte göra.
"Then let's savor ever second of it." Mumlade han. För alltid var en lång tid, men han skulle njuta av varje stund han hade tillsammans med Marion. Den här gången skulle han inte ta någonting för givet.
Med en handduk virad kring sina höft och en annan handduk i sin hand, med vilken han torkade sitt hår med, stegade han fram till Marion och log sitt skeva busiga leende.
"I've just showered, but I still feel very dirty." Han placerade en kyss på hennes läppar och kastade sin handduk över axeln. När han sträckte sig efter byxorna, som han hade kastat över en stol, fick han se Charlies ryggsäck. Vilket påminde honom om att Charlie var tillbaka och att detta tekniskt sett var hans lägenhet och inte Marions.
"You know." Började han, lät handduken falla från höften och drog på sig sina byxor. "Since Charlie's back you can always stay with me, if you'd like." På det sättet skulle Austin alltid kunna hålla ett öga på Marion och beskydda henne, samtidigt som han fick ta vara på varje stund. Vilket var vad han hade lovat sig själv. Han sträckte sig efter sin tröja och vände sedan blicken mot Marion för att invänta hennes svar.
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
