Allt kan bli förlåtet - Noel Flike

sex

Wilma

Måndag
Jag kommer fram till mitt skåp men ser varken Maja, Nelly eller Felix. Dom brukar alltid vara före mig till skolan. Men dom är säkert bara redan vid lektionen. Jag öppnar mitt skåp. Jag hänger av mig min jeansjacka och tar ut min mattebok. Usch vad jag hatar matte. Det ger mig stress, ångest och gud vet vad. Jag får väll be Dante om en cigg sen efteråt så kommer det förmodligen kännas bättre.

Cigg dämpar ångest.

Iallafall min ångest.

"Wilma?" Säger någon bakom mig. Jag snurrar ett varv för att de vem det är. Då möter jag Noels blåa ögon. Han har ett flin påklistrat på hans ansikte.

Ska jag kanske kalla det ett 'Flike-flin'

Jag skakar bort tanken och fokuserar istället på Noel som står framför mig, som antagligen är redo att starta en konversation.

"Det är jag?" Säger jag och kollar fundersamt på honom.

"Jag tänkte bara kolla om du minns duvet" säger han och drar handen igenom sitt guldblonda hår.

"Ehm ja, vadåra?" Svarar jag och lägger huvudet lite på sne. Jag undrar vart han vill komma med detta?

"Jag undrade bara" svarar han och rycker på axlarna.

Jaha Noel Flike, så du undrade bara? Ska jag verkligen tro på det?

"Okej så var det allt?" Frågar jag och stänger igen mitt skåp och vänder mig emot honom.

"Erkänn det var bra" flinar han.

Herregud, flin efter flin. Noel Fli(n)ke.

"Ursäkta?" Säger jag och höjer på ena ögonbrynet.

"Jag vet att du tyckte det var bra, annars hade du inte fortsatt"

"Du får det att låta som om vi har legat" svarar jag och himlar med ögonen.

"Och spelar det någon roll?" Säger han och kollar ner på mig.

Ja, det spelar roll. Inte för dig kanske.

"Ja duvet rykten?" säger jag och lägger armarna i kors.

"Alla rykten är bullshit och bara osäkra människor tror på dom" säger han med ett flin. Är jag en osäker person då eller? Noel har ett rykte. Lite av ett fuckboy-rykte. Fast det är ju sant så klart jag tror på det. Han ligger med tjejer, lämnar dom kära i honom. Krossar hjärta efter hjärta.

"Ryktet om dig är ju sant" säger jag och möter hans blick. Han rynkar på pannan lite kränkt.

"Duvet Wilma.." börjar han och drar en hand igenom sitt hår igen "om det är ett rykte, så är det inte sant. Det är ju falska anklagelser skapade av folk som vill förstöra" avslutar han innan han vänder på klacken. Jag ser hans ryggtavla bli mindre och tillslut försvinner han ur mitt synfält.

"Wilma!" Skriker Felix bakom mig. Jag vänder mig om och ser Felix vinka åt mig från en bänk längre bort. Jag börjar gå emot honom.

"Vad var det där om?" Säger han och lägger armarna i kors.

"Ingenting" svarar jag och rycker på axlarna. Jag vet hur mycket Felix inte gillar Noel och han verkar inte veta något om det som hände i fredags så jag låter det förbli så eftersom det inte är en stor grej. Jag menar flera andra hånglade den kvällen och nu låtsas dom som ingenting så då kan jag också göra det.

Varför oroar jag mig ens? Klart det inte var nånting. Noel är Noel liksom.

"Har du sett Maja och Nelly förresten?" frågar jag och vänder mig om emot Felix.

"Nelly är sjuk och Maja är med Axel" svarar han.

"Så är dom en grej nu? Nyktra alltså" frågar jag och skrattar lågt. Felix börjar också skratta.

"Jag har absolut ingen aning" svarar han. Dörren till vårat klassrum öppnas och framför oss har vi en lång dryg mattelektion. Ångest, ångest och mera ångest.

Jag tog mig igenom en plågsam mattelektion och nu stog jag vid mitt skåp med Felix.

"Jag ska be Dante om cigg, ska du med?" Frågar jag och vänder mig emot honom.

"Absolut" svarar han med en nick och vi går upp för trappen till tredje våningen. Det tar inte lång tid innan jag får syn på Dante. Han och tre andra killar står med ryggen åt mig. Ju närmare vi kommer desto mer hör jag hur dom bråkar med någon. Eller några. Jag och Felix stannar några meter ifrån dom för att höra vad dom säger.

"Jag svär jag kommer slå sönder dig om det är sant" hör jag Ludwig säga. Dante håller ett grepp honom antagligen för att han inte ska hoppa på killen som dom bråkar med. Jag kollar på Felix och nickar kort innan vi går fram till dom. Dante och hans kompisar vänder sig om.

"Vad är det?" Muttrar Dante när han får syn på mig. Jag flyttar mitt huvud lite åt sidan och får syn på Noel, Valter och Axel mittemot Dante och hans kompisar. Noels blåa ögon möter mina för några sekunder tills jag kommer på mig själv. Jag slår bort blicken. Då kommer jag att tänka på en sak är inte Axel med Maja?

"Maja" viskar jag till Felix och nickar diskret emot Axel. Felix förstår vad jag menar och går iväg för att leta efter Maja. Jag förflyttar min blick till Dante och lägger armarna i kors.

"Är du fortfarande sur på mig eller?" Säger jag och kollar upp på Dante. Han suckar irriterat och himlar med ögonen.

Herregud Dante, skärp dig.

"Ursäkta för min existens, jag ska aldrig mer störa dig då jävla idiot" säger jag ironiskt innan jag vänder på klacken. Jag hör hur Dante ropar efter mig men jag ignorerar det.

——————————
dramaaa with danaaa
hahahaha ^ fråga inte ens ja e lite trött
men va tycker ni om boken hittills? :)