Jag ser att min mobil lyser upp på bordet där den ligger, och man hör att den börjar vibrera.
Återigen så suckar jag, stirrar på mobilen tills den slutat ringa, innan jag slappnar av och lutar mig bakåt mot Dante igen.
"Borde du inte snacka med honom?", frågar han, jag ser upp på honom litegrann. Vi ligger ner i soffan och har precis sett klart alla filmerna.
"Inte nu, han är en idiot", svarar jag honom. Dante ger mig en fundersam blick men nickar ändå svagt.
Eftertexterna har börjat rulla, och volymen är svag på Tvn. Vi har varit hemma ensamma hela dagen, jag har ingen aning om när Tarja kommer hem. Inte för att jag borde veta det.
Det ligger någon slags stämning över oss, jag kan inte riktigt sätta ordet på vad det är, men något är annorlunda iallafall. Jag vet inte om det är till det bättre eller till det sämre.
"Vad gör vi nu då?", frågar Dante, han ligger bakom mig i soffan. Jag vänder mig försiktigt om, och ser på honom med ett litet leende på läpparna.
"Vad vill du göra?", frågar jag tillbaka, och höjer lite på ögonbrynen.
"Det spelar ingen roll", svarar han tyst, mitt leende är fortfarande kvar på mina läppar. "Så länge jag är med dig".
Jag låter blicken ligga på honom några sekunder innan jag börjar skratta.
"Fyfan vad cheesy", påpekar jag, och reser mig sen upp från soffan och Dantes armar. Jag sträcker på mig eftersom jag inte stått upp på några timmar.
Dante stämmer in i mitt skratt en aning, och ser upp på mig med en blick jag inte riktigt kan tyda. Ändå pirrar det till lite i min mage när våra ögon möts.
Jag ler snett emot honom, och räcker ut min ena hand så jag kan dra upp honom från soffan.
Han tar tag i min hand och ställer sig upp, med lite stöd av mig. Jag hade tänkt dra med honom till köket, eftersom jag blivit törstig och tänkt dricka vatten, men han stoppar mig genom att lägga sin andra hand på min axel.
Han drar mig lite närmare honom själv, så jag måste böja huvudet uppåt för att vi ska kunna ha ögonkontakt.
Till en början så ser han bara på mig, inte för att jag gör något annat än att låta min blick vila på hans ansikte, efter en liten stund så lutar han sig ner emot mig.
När våra läppar möts är det som att en elektriskt stöt går igenom hela min kropp. Jag har aldrig blivit kysst så passionerat tidigare.
Jag känner att han förflyttar hans hand från min axel upp till mitt käkben, medan hans andra hand fortfarande håller i min.
Jag lutar huvudet bakåt en aning, så att våra läppar inte längre rör vid varandra.
"Är mitt vattenglas fortfarande uppe på ditt rum?", frågar jag tyst, medan jag andas djupa andetag. Han nickar, och sekunden efter vänder jag mig om och drar med mig honom till övervåningen.
När vi kommer in på Dantes rum hör jag att han stänger dörren efter oss, jag går fram till hans nattduksbord och tar upp glaset med vatten jag ställde här igår kväll. Eller i natt.
Dante sätter sig på hans sängkant, och iakttar mig medan jag dricker ur glaset.
När jag druckit upp hälften utan vattnet ställer jag tillbaka glaset på nattduksbordet, och vänder mig mot Dante. Han ser på mig, med en lite bekymrad blick.
Jag hade precis tänkt fråga vad det är han tänker på, när han tar till orda själv.
"Du vet att vi inte gör någonting du inte känner dig bekväm med, eller hur?", frågar han, och det tar några sekunder för mig att förstå vad det är han menar.
"Lägg av", svarar jag honom bara, och tar några steg närmare honom.
"Vadå? Jag tänker ju på dig?", fortsätter han fråga, vilket får mig att himla med ögonen.
Liksom, det är fint att han tänker så, men jag är inget litet barn som inte vågar säga nej.
"Lägg av", säger jag igen, och han höjer lite på ögonbrynen.
"Vadå lägg av? Är det fel av mig att säga att jag tänker på dig?", frågar han, och jag blir lite ställd av hans fråga. Nej, det är det ju inte.
Jag går fram de få stegen som behövs, tills jag har ställt mig mellan hans ben där han sitter i sängen. Han ler svagt emot mig när vi för ögonkontakt.
Jag tar upp mitt ena knä i sängen, precis intill hans lår, och placerar mina händer på hans axlar.
Det är knappt att jag hinner tänka på vad det är jag gör, förrän jag har puttat ner honom så han ligger ner i sängen, och krupit upp över honom och satt mig gränsle över hans midja.
Jag drar en hand igenom mitt utsläppta hår när han nästan med en förvånad blick kollar upp på mig, och jag placerar min lite längre lugg bakom öronen.
Jag ser ner på honom några sekunder. Hur kan han vara så vacker oavsett vart vi är och oavsett vad klockan är? Han är fin hela tiden, dygnet runt. Som om han skulle ha någon slags superkraft, som gör att han är fin hela tiden.
"Hade du tänkt kyssa mig eller hur blir det?", hör jag att han frågar, vilket får mig att flina svagt. Orden kom ut... frustrerat.
"Du är fin att titta på bara", svarar jag på hans fråga, och gör ingen ansats till att försöka kyssa honom.
Jag känner att han lägger hans händer vid mina höfter, och det är nästan att jag får gåshud på benen. Eller vadå nästan? Jag blir helt galen, klart jag ryser över hela min kropp.
"Du är jävligt sexig när du ser på mig så där, det ser ut som att du planerar vad du ska göra med mig i ditt huvud", säger han plötsligt, och jag känner hur det pirrar från min mage enda ut till fingertopparna.
Jag flinar svagt mot honom när jag lutar mig ner över honom, placerar mina händer lite över hans huvud och sedan låter jag hans läppar möta mina.
Det tar inte många sekunder förrän vi låter våra tungor möta varandra, och jag överdriver inte när jag säger att det känns magiskt.
Man hör regnet mot Dantes tak lite i bakgrunden. Eftersom hans fönster är öppet gör det att vi hör regnet ännu tydligare.
Dantes händer letar sig ner till mina lår, där han drar dem fram och tillbaka några gånger för att sedan placera dem på min svank. Jag känner att han pressar mig närmare sig själv, så hela min överkropp rör vid hans.
Jag drar ifrån hans läppar några sekunder för att andas. Det är då han tar tillfället i akt att vända på oss, så att han är överest.
Jag hinner knappt ta ett andetag innan hans läppar attackerar min hals, och lämnar blöta kyssar på den. Hans händer är snabbt över hela min kropp, och återigen ryser jag när jag känner hans hand innanför min tröja.
Jag placerar mina armar runt hans nacke, och mina ben runt hans midja, för att sedan dra honom närmare mig.
Jag älskar det här, och jag älskar Dante. Jag önskar att jag kunde föreviga den här stunden, för det är här jag vill vara. För evigt.
