Bortglömda kidsen || Hov1

Kapitel 2

Noel's perspektiv

"Okej", säger jag tyst för mig själv.

"Okej", jag ser i ögonvrån att Harriet nickar försiktigt. "Så det hände alltså"

"Okej", säger jag igen, för säkert femte gången i rad. Harriet suckar och sätter sig upp i min säng.

"Sluta säg okej", säger hon irriterat. Jag höjer blicken mot henne.

"Okej", hon himlar med ögonen.

"Men, det är väl no biggie? Det är väl inget problem om vi inte gör det till ett problem?", säger hon, och försöker göra den här situationen lite enklare.

"Du kommer inte behöva sitta och käka middag med dina föräldrar varje kväll, vetandes att de har sett deras son få en avsugning", ifrågasätter jag och hennes blick sjunker.

"Okej du har en poäng", säger hon tyst.

"Nu är det du som säger okej!", påpekar jag, vilket får henne att himla med ögonen igen.

Harriet sitter bara tyst några sekunder och stirrar rakt fram, tills hon drar hennes mörkblonda hår bakom öronen och ställer sig upp.

"Jag borde ändå sticka härifrån, klockan är elva. Det är snart lunch!", säger hon medan hon byter ut mina mjukisbyxor till hennes jeans.

"Du kan stanna på lunch om du vill", säger jag och flinar mot henne när hon kollar på mig.

Jag sätter mig upp i min säng och tar fram min mobil. Det är inget speciellt som hänt under natten, på internet då.

"Nästa gång vi ses är vi hemma hos mig", säger hon och jag nickar. Jag ler lite för mig själv av hennes val av ord. Nästa gång.

Jag ställer mig också upp och tar på mig mjukiskläder för att sedan hänga med ut till hallen.

"Så", jag får hennes uppmärksamhet när hon fått på sig sina skor. "Får jag ingen hejdå puss?", hon skrattar svagt.

"Jag hatar dig", säger hon, men ger mig ändå en snabb puss på läpparna innan hon lämnar lägenheten.

Jag låser dörren efter henne och hade tänkt stänga in mig på mitt rum resten av dagen, när jag hör min mammas röst.

"Noel? Kan du komma hit?", jag hör att hon sitter inne i köket.

På vägen dit ber jag en snabb bön om att hon inte ska ta upp det som hände för bara någon halvtimma sen.

Jag lutar mig mot dörrkarmen in till köket när jag får syn på något på köksbordet.

"Är det min studentmössa?", frågar jag och går fram till bordet för att ta upp den.

"Japp, den kom igår", svarar pappa, som sitter ner vid bordet.

"Fy fan äntligen. Jag måste visa den för Ellie, vi måste ta massa bilder när vi har på oss dem", säger jag och är påväg ut från rummet när mamma stoppar mig genom att lägga en hand på min axel.

"Vi måste prata med dig om en grej", säger hon och gör så jag vänder mig mot pappa igen.

"Om ni ska ta upp det som hände imorse kan vi snälla bara skita i det i så fall?", frågar jag och jämrar mig. Mamma och pappa byter en blick med varandra.

"Vi skulle uppskatta ifall det inte kom på tal också", säger mamma och lutar sig mot diskbänken. Jag hade precis tänkt fråga vad det i så fall handlar om, men pappa börjar snacka innan jag hinner fråga.