Bortglömda kidsen || Hov1

Kapitel 5

Ludwig's perspektiv

"Ey vad gör du?", jag ger Noel en förvirrad blick. Han himlar bara med ögonen. "Nej, men... snacka bara med henne istället"

Han höjer blicken, och skrattar. Ett sorgligt skratt.

"Snacka? Med Harriet?", frågar han, som att han inte kan tro vad jag precis sa. "Efter hur jag betedde mig i helgen? Aldrig i livet"

Nu är det jag som himlar med ögonen.

"Så du ska bara radera alla bilder på henne och glömma henne?", frågar jag dömande.

"Precis", han nickar och återgår till att radera bilder på honom och Harriet. Jag suckar och lutar mig tillbaka i stolen. Vi sitter i matsalen, klockan är runt tolv och det är måndag. Alla är sega idag.

"Tja får man sitta med er eller?", en man kommer fram till oss och ser frågande på mig.

"Visst", svarar jag på hans fråga och han sätter sig ner. Han ser för gammal ut för att vara en elev här, så jag antar att han är lärare. Eller en vikarie kanske.

"Jag heter James Baxter, skolans nya engelska lärare", säger han. Antagligen märkte han av mina fundersamma blickar. Jag nickar.

"Ludwig och Noel, vi går i trean", säger jag och pekar på mig och Noel.

"Trevligt att träffas. Det är min första dag idag, så jag vänjer mig fortfarande vid den nya miljön", förklarar han. Jag ler svagt.

"Man vänjer sig rätt fort, efter någon vecka bara", säger jag och han nickar. "Så, har du haft några lektioner än?"

"Den första är nu i eftermiddag", svarar han. "Jag har inte riktigt hunnit prata så mycket med eleverna än. Jag var här en liten stund i fredags dock, jag stötte på två tjejer då. Harriet och Ellie, vet ni vilka det är?", frågar han och Noel vaknar till liv.

"Ja jo det gör vi. Vi har känt Ellie i hela våra liv typ, och Harriet sen ettan i gymnasiet", svarar han. James nickar.

"Hur är det med Ellie nu förresten?", frågar han. Noel lägger huvudet lite på sne.

"Vad menar du?"

"Hon hade en blåtira i fredags, det var någon tjej som hade slagit henne om jag inte minns fel?", frågar han, och jag förvånas lite av att han vet så mycket. Men han verkar inte som en av de andra lärarna. Han verkar typ... bry sig.

"Jo det är nog bättre med henne", svarar Noel och James nickar.

"På tal om Ellie, så behöver jag snacka med henne", säger jag och reser mig upp. "Det är ingen av er som har sett henne?"

"Jag tror hon är i kafeterian", svarar Noel och jag nickar.

"Okej tack. Vi ses sen och trevligt att träffas James", jag försvinner därifrån på några sekunder.

Jag börjar gå mot kafeterian samtidigt som jag tänker på vad jag ska säga till Ellie. Jag vet inte hur hon mår nu efter helgen. Rykten sprider sig snabbt i den här skolan, så jag vet vad som hände i Adams båthus mellan henne och Lovisa om ryktena är sanna. Jag gillar det inte.

Jag får syn på henne i en utav sofforna, hon ligger ner med benen över Axels. Då och då ler hon och det verkar som att stämningen är rätt lekfull.

"Ellie?", jag går fram till de och ser hur hon vänder huvudet mot mig, och slutar le när hon märker att det är jag. "Kan vi snacka?"

Hon ger först Axel en blick, och kollar sen på mig.