Kapitel 25 - Evie
Mail strömmande in från BigBang fans. En del var arga medan andra bara hoppades att allt löst sig mellan oss. Jag svarade på en del men de flesta raderade jag. Vissa berörde mig djupare än andra. En tjej som var runt sexton höll tummarna för mig och Seung, det var ett mail som berörde mig lite extra. Hon hade skrivit så fint att jag inte kunde radera det. En annan tjej hoppades att jag tänkte gå tillbaka till Ji, hon tyckte vi passade ihop. Plötsligt hade det blivit en tävling om vem jag passade bäst ihop med. Seungri hade skrattat när jag visade omröstningar på en del fansidor och bilder där dom jämförde mig vid Ji’s sida och sedan Seungs sida. Fansen höll tummarna för TopEv eller så höll dom på GDive. Jag kunde inte ens tro mina ögon. En del av fansen höll inte på någon av oss utan hoppades att jag skulle åka hem igen. De flesta var däremot positivt inställda. Dom ville inte gå emot BigBang och deras val av vänner. Dom tyckte det var respektlöst att göra så mot sina idoler. Det hade gått ungefär två veckor sedan programmet där allt avslöjades visades, vi var alltså inne i mitten av februari och snart skulle våren komma till Sydkorea på riktigt. Jag längtade efter värmen. Jag såg ut genom fönstret i mitt rum ett par sekunder innan jag vände blicken mot min dator igen. Tur för mig att jag hade en privat mail och en offentlig. Det var den offentliga som fylldes av alla mail från fansen. Det var den mailadress jag haft när jag bloggade. Ytterligare tjugo mail hade trillat in sedan sist jag tittat, vilket var för tio minuter sedan. Något hat-mail och så någon som ville att jag skulle följa med på en konsert för hon ville ha min autograf. Dom andra var bara vanliga ”åh vad jag önskade att jag var du just nu” - mail eller så var det ”Hoppas du blir tillsammans med T.O.P” - mail och en del gånger var det inte T.O.P utan G-dragon som avsändaren hoppades på. Någon hade till och med hoppats på Taeyang. Jag suckade och slog igen datorn. Nu var det nog med fanmail för idag. Jag var nästan lika känd som dom var utan att jag egentligen gjort någonting alls. Therese kom ut från sitt rum samtidigt som jag gick ut från mitt. Hon såg trött ut.
- Har du sovit? Frågade jag överraskat. - Klockan är halv fem!
- Jag somnade vid två, flinade hon. - Jag somnade fyra imorse och sen väckte Seungri mig typ klockan sju..då är det okej att somna mitt på dagen.
- Du har en poäng, sa jag och nickade. - Har du sett Seungri?
Therese gav mig en menande blick. Jag ruskade på huvudet. Såklart hon inte hade, hon hade ju sovit. Det var tyst i huset så jag kunde bara anta att han åkt iväg någonstans. Therese drog på sig jackan och frågade om jag hade lust att följa med till affären. Jag undrade vad hon skulle handla.
- Jag vet inte än, flinade Therese. - Äsch! Jag kan gå själv..då kan jag ringa mamma.
Det var inte särskilt långt till närmsta affären så jag nickade bara åt henne. Therese försvann ut genom ytterdörren med mobilen i handen. Huset blev ännu en gång tyst och det kändes konstigt att ingen av dom andra två var hemma. Från början hade det känts konstigt att bo med Ji efter att ha bott ensam i Italien och när jag senare flyttade till Seungri kändes det skönt med sällskap. Efter att ha åkt tillbaka till Rom igen efter att ha bott här i ett par månader hade det känts konstigt med tystnad och ensamheten. När jag kom hit i januari var det ovanligt att höra någon annan som klev upp på morgonen och nu var det konstigt med tystnad igen. Det var lustigt hur saker kunde ändras. Jag gick in i köket för att titta i kylskåpet men när jag tog i handtaget tappade jag matlusten. Vad gjorde man ensam? Jag gick in i tvrummet och slog på tv:n för att känna mig sysselsatt tills Therese kom tillbaka från affären igen. Det fanns inte särskilt mycket att titta på så jag tittade lite halvt på något av dom hundratals spelprogrammen som fanns. Det var två lag som tävlade mot varandra, mer än så fattade jag inte och jag hade ingen lust att engagera mig heller. Jag sneglade på klockan. Tio i fem. Vars höll Seungri hus någonstans? Det var jobbigt att inte veta vars han var även fast det inte var min ensak egentligen. Jag bytte kanal ett par gånger för att sysselsätta mig lite extra. Plötsligt hörde jag en bil som parkerade utanför och jag flög upp från min plats. Dörren öppnades och jag tvärstannade halvvägs på väg ut mot hallen. Seung?
YOU ARE READING
Twisted (BIGBANG Fic)
FanfictionEvie är precis som vilken tjej som helst. Hon jobbar för att överleva och har sina dagliga rutiner. Ingenting speciellt egentligen. En dag stöter hon ihop med en kille på en restaurang, hon tycker sig känna igen namnet och det kittlar i hennes minne...