Innan jag börjar vill jag tacka er som läser den här även om det bara är en av er som kommenterar, du vet vem du är <3! Det är inte många kapitel kvar nu (det är 33 sammanlagt) och därför vill jag bara hinta om att jag ska lägga upp ytterligare en men det finns två att välja mellan.
EN med bara BIGBANG som är, precis som denna, en som jag avslutat tidigare, dock inte superlånga kapitel. Den är ungefär som den här i längd kan man väl säga. Den andra ni kan välja är en med BIGBANG och Block B, det är en som jag skriver på JUST NU och som jag själv tycker är en av de bättre skrivna med längre kapitel osv. Det är ni som bestämmer vilken som kommer ut FÖRST. Båda kommer läggas ut här på wattpad men det intressanta är, vilken vill ni ha först?
_________________________________________________________________________________
Vår
Kapitel 27 - Seungri
Första tecknet på vår var när det regnade tre dagar på raken i början av mars. Temperaturen under dagarna var högre, inga minusgrader längre, och jag valde att hänga in min vinterjacka även om det var kyligt när inte solen sken. Det räckte med skinnjackan, jag var ju inte ute särskilt mycket ändå. Det skulle inte bli kallt igen, nu kunde det bara bli varmare. Therese åkte tillbaka till Sverige och hon lämnade tystnad i huset bakom sig. Evie och hon brukade alltid skratta och skrika. Nu var det för det mesta lugnt. Det kändes konstigt att inte se båda två sitta vid köksbordet på morgonen. Vi hade följt med Therese till flygplatsen för att se till så hon kom till flygplanet, hon vinkade till oss och när vi åkte tillbaka mot huset syntes det att Evie redan saknade sin syster. Nu, idag, hade det gått tre dagar sedan hon åkte. Therese åkte den första mars. Jag kikade ut genom fönstret. Molnen var inte lika gråa och tunga som dagarna innan och solen kikade fram då och då. Evie kom in i mitt arbetsrum med ett litet paket i handen. Hon frågade när Seung skulle komma. Jag såg misstänksamt på henne. Vad hade hon i kikaren nu då?
- Hurså? Frågade jag och plutade lite med underläppen.
- Jag har köpt en present, flinade hon och viftade med paketet.
Jag sträckte mig fram för att ta det ur handen på henne men Evie drog undan handen. Hon såg på mig med en sträng blick och påpekade att jag fick vänta tills Seung öppnade det. Jag kunde inte låta bli att säga till Evie att hon missat Seungs födelsedag ett par månader. Evie blängde mot mig och lipade sedan.
- Det är ingen födelsedagspresent! Morrade hon.
- Visst visst, sa jag och snurrade en penna på bordet. - Så..betyder det att han förtjänar en dejt?
- Kanske, flinade hon.
Precis då plingade det på dörren följt av att Seung ropade ett högt hej. Daesungs höga skratt hördes och sedan åkte dörren igen. Taeyang utbrast i ett litet skrik och så hördes även Kwon skratta. Evie gav mig en liten panikslagen blick. Jag ryckte på axlarna för jag visste inte heller att alla andra skulle komma hit också. Hon stirrade ned på paketet i sin hand och gömde det sedan under tröjan i byxlinningen. Jag kunde inte låta bli att skratta åt henne. Vi lämnade arbetsrummet och stötte ihop med dom andra i tvrummet. Kwon var på väg in i spelrummet, han frågade om någon av oss ville ha något. Jag skyndade efter honom, han brukade alltid lyckas förstöra någonting när han blandade drinkar åt oss. Av ren automatik följde dom andra med mig och det slutade med att alla slog sig ned i spelrummet. Evie skruvade lite på sig där hon satt bredvid Seung. Hon rodnade lite när han såg på henne. Hade det verkligen hänt? Hade Evie äntligen fattat känslorna dom hade för varandra? Skulle Seung äntligen få sin efterlängtade dejt? Jag höll tummarna. Ända sedan Seung erkände sina känslor för Evie hade jag hoppats på dom två. Dom passade tillsammans.
YOU ARE READING
Twisted (BIGBANG Fic)
FanfictionEvie är precis som vilken tjej som helst. Hon jobbar för att överleva och har sina dagliga rutiner. Ingenting speciellt egentligen. En dag stöter hon ihop med en kille på en restaurang, hon tycker sig känna igen namnet och det kittlar i hennes minne...