*Alicias Perspektiv*
"Nej, det är igång nu." Säger Felix och ser på mig där jag sitter ihopkrupen på andra sidan av soffan. Jag nickar med ett litet flin på läpparna. Det här är sjukt.
"Jag har trehundratolv nya följare." Säger jag och visar upp min profil på Instagram.
"Och hur många elaka kommentarer har du då?" Frågar han. Jag rycker på axlarna och går in på min senaste bild. En bild på mig och Daniella.
Hur träffade du Felix?
Är du och Felix tillsammans?
Varför kysste du Felix?
Är du och Felix ihop?
Vem av de på bilden är du?
Den brunhåriga smartass @youcancallmeeelii
Hur skulle jag kunna veta? @enfoooermedstil
Har du någon bild på dig och Felix som du kan lägga upp?
Vem är du?
Känner du Felix?
"Inga elaka." Säger jag och visar upp kommentarerna. Felix ser på skärmen innan han ser sig om i rummet. Han reser sig hastigt och går över rummet och öppnar en låda i en byrå. Han tar ut någonting i trä och tar med sig den över till mig. Jag ler när jag ser vad det är och går in på kamera på Instagram. Jag tar kort på bilden av mig och Felix som fem- respektive sexåringar.
Det här är jag och Felix.
Jag lägger upp bilden tillsammans med beskrivningen innan jag väntar in deras reaktioner. Like, like, like, like, like. Kommentar.
Är ni syskon?
Är du dum? Hon har precis sett en bild på mig och Felix kyssandes och det där är kommentaren jag får.
"Alicia." Jag tittar upp från telefonen och ser undrande på Felix. Han biter sig nervöst i läppen och jag ser förvirrat på honom.
"Va?" Frågar jag. Han sätter sig ner bredvid mig och tar tag i min hand. Försiktigt klämmer han min hand innan han kysser mig lätt på näsan. "Vad är det?" Frågar jag som börjar bli lite orolig.
"Jag vet att du kanske inte orkar med hat. Jag tänker verkligen på det när jag ställer den här frågan till dig." Säger han. Jag nickar lätt och väntar otåligt på fortsättningen. "Vill du att vi går ut med vårt förhållande? Jag vet att det kanske går lite snabbt. Men jag har absolut inga planer på att lämna dig än på ett tag. Bilden finns ju ändå hängande därute och det känns elakt mot fansen att hålla på det. Jag går gärna ut med det, ifall du är okej med det. Jag ska försöka skydda dig mot kommentarerna. Det kan vara svårt men allt de säger är för att de är avundsjuka. Jag lovar att om du bara ignorerar dem så klarar vi oss igenom det här. Jag lovar att både jag och killarna skyddar dig och du beh-..." Han pratar snabbt och jag avbryter honom genom att pressa mina läppar hårt mot hans. Han kysser mig inte tillbaka utan sitter chockat stilla på sin plats.
"Oroa dig inte. Det är klart att vi kan gå ut med det. Jag skiter i deras kommentarer. Jag vet att jag är tillräckligt bra för att ha dig så deras kommentarer kan inte göra mig någonting. Var tyst nu och kyss mig så det här slipper bli så obekvämt och pinsamt för mig." Mumlar jag mot hans läppar. Han ger mig ett kort skratt till svar innan han pressar sina läppar mot mina och kysser mig. Länge sitter vi och kysser varandra innan jag släpper ner min telefon på golvet och kryper upp över honom så han ramlar ner på rygg. Jag sätter mig gränsle över hans mage och kysser honom något slarvigare än innan. Mina läppar går ner längs hans käkben och hans hals. Jag stannar upp och tittar in i hans ögon.
"Jag älskar dig." Viskar jag. Han ler mot mig och svarar. "Jag älskar dig också."
YOU ARE READING
»f.s« I Miss You
Fanfiction2003. "Hej, vill du leka?" Hon var hemma hos honom, stod utanför hans dörr precis som nästan varje annan dag. "Ja, jag ska bara klä på mig." Sa han medan han började dra på sig sina skor. De var oskiljaktiga. Han sa aldrig nej när hon frågade om han...