•Felix perspektiv•
Ambulansen åkte iväg men Sandra rörde sig inte. Tårarna rann ner för mina kinder när jag slog upp Sandras mammas smskonversation.
Sandra har blivit ner slagen på kungsholmen och ligger på sjukhuset.
Hur tragiskt lät inte det? Sakta raderade jag smset och skrev istället:
Sandra ligger på Karolinska sjukhuset! / Felix
Även om smset lät lite konstigt så fick det bli så. Jag orkade helt inte. Hon fick inte dö. Jag lade min hand på hennes och böjde mig över henne. Sakta lade jag mina läppar mot hennes kalla panna. Min lediga hand strök hennes andra kind försiktigt. Tårarna från mina trötta ögon låg över hennes kinder när vi anlände till Karolinskasjukhuset.
Tre män i vita rockar tog båren och gick in i ett stort rum och låste dörren efter sig. Sakta gick jag till väntrummet och ganska snart kom även Oscar in i rummet. När han såg mig sprang han fram och slog armarna om mina axlar.
"Vad ska jag göra?" Grät jag mot hans axel.
"Shh, lugna ner dig Felix" tröstade han mig.
Tårarna rann fortfarande ner för mina kinder när vi satte oss i den osköna soffan för att vänta på beskeden.
~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ sorry för att detta kapitlet sög men slängde ihop det i all hast! Ha de gött!
DU LIEST GERADE
All about you | F.S
FanfictionAlltid ska folk veta allt om en. På ask, instagram och Gud vet vad. Jag vill inte berätta det som hänt i mitt förflutna. Bara för att pappa stack, mamma skaffade ny familj och jag började ett nytt liv i Sveriges huvudstad betyder inte det att allt j...
