All about you | F.S

Kapitel 13

•Felix perspektiv•

Jag vaknade på måndags morgonen med ett flin på läpparna. Äntligen skulle jag få träffa Sandra igen. Efter dejten hade jag vågat fråga henne om hon ville vara min! Och hon svarade ja! Jag var nog den lyckligaste människan på jorden, om inte i hela universum. Jag tog fram ett par rena jeans och en ren t-shirt ur min byrolåda. Efter jag satt på mig mina rena kläder gick jag ut till köket för att ta lite frukost. Jag var alltid hungrig på morgonen, vilket ledde till att jag åt ganska mycket frukost. Jag tog av gröten som stod på spisen och la det i en skål. Sedan satte jag mig vid köksbordet med mamma.

''God morgon, gubben'', sa hon och log.

''God morgon'', svarade jag med en rosslig morgonröst. Hon gick bort till dörren till hennes rum, antagligen för att byta om. Själv satt jag och åt upp min ''grötiga'' frukost. Jag skrattade åt mitt egna, dåliga skämt.

När jag ätit, borstat tänderna och fixat håret satte jag mig på moppen för att åka till skolan. Eftersom vi flyttat så var skolan lite för nära för att åka moppe till, men eftersom jag oftast skulle till studion efter skolan så tog jag den ändå.

Väl framme vid skolan såg jag direkt Sandra så och prata med någon kille jag kände igen men ändå inte kunde placera in bland de människorna jag kände. Jag gick fram till Sandra och la min arm över hennes axlar för att visa killen att hon var upptagen.

''Hej Felix!'' sa Sandra glatt. Vi började gå in i skolbyggnaden och lämnade den okända killen bakom oss.

''Hej Gumman!'' svarade jag lika glatt.
''Vad gjorde du i helgen då?'' frågade hon medan hon letade efter sin nyckel till skåpet i den bruna läder väskan.

''Nja, inget särskilt, och du?'' Svarade jag kort.

''Jag var med Gabriella, min bästa vän sedan dagis'' log hon mot mig. Hennes leende var så fint. Hon öppnade skåpet och tog ut So böckerna. Hon följde mig till mitt skåp och väntade på att jag skulle ta mina böcker. Jag stannade mitt i en rörelse och vände mig mot henne.

''När ska vi få träffa 'Gabriella' då?'' frågade jag.

''Jag hade ju tänkt fråga om ni ville ses i morgon eftermiddag med mig och Ella.'' svarade hon. Vem sjutton var Ella? Var det inte Gabriella? Vänta? Hon kanske kallas Ella. Då var det mysteriet löst. Vi gick till klassrummet och satte oss på våra platser. Hon satte upp sitt ljusbruna hår i en hög hästsvans. Jag tog hennes hand och smekte handryggen med min tumme. Hon log mot mig och jag kände hur jag brast i ett fånigt leende.

~vid lunch~

Jag och Sandra gick sida vid sida med händerna sammanflätade. Värmen från hennes händer värmde hela min kropp även fast det var kallt i hela skolan. Vi tog varsin bricka och började ta av den maten det bjöds på.

''Varför ska man äta kött egentligen? Är det ens gott?'' frågade Sandra helt plötsligt.

''Hahha jag vet inte? Kanske för att det är gott?'' svarade jag skämtsamt.

''Usch! Nej det är inte gott!'' svarade hon äcklat.

''Men varför frågade du om det var gott då?'' Skrattade jag medan jag satte mig vid ett utav de tråkiga matsalsborden.

''Jag vet faktist inte!'' skrattade hon. Vi brast ut i ett högt skratt. Folk vid de närmaste borden kollade konstigt mot oss innan de vände sig om och ignorerade det höga skrattet som ekade mot de kala väggarna. Efter en stund lugnade vi ner oss så mycket att ingen längre kollade på oss.

~efter skolan~

''Vill du ha skjuts hem?'' Jag lutade mig mot Sandras skåp och log.

''Nej tack! Jag kan gå själv.'' log hon tillbaka. Jag gjorde min hundvalps min.

''Snälla?''

''Jag har ju fått skjuts hem varje dag, hela månaden!'' Utbrast hon.

''Men jag gillar att skjutsa folk jag gillar'' svarade jag i hennes öra.

''I morgon'' lovade hon. Jag gav mig, kysste henne och gick mot moppen.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ kort kapitel! Jaja snart (på onsdag) åker jag till USA och då kanske jag inte kan lägga upp kapitlen jag skriver där! men håll ut! Jag ska försöka få upp ett till innan jag åker!