Kapitel 32

243 8 0
                                    

•Felix perspektiv•

Nu hade en vecka gått och Sandra skulle tyvärr åka hem. Katia och vi killar skulle stanna kvar en vecka till innan vi också skulle åka hem. jag visste att det skulle bli en stressig vecka och att jag inte skulle kunna fokusera på Sandra den här sista veckan jag hade i USA men vi skulle försöka skypa varannan dag.

Med en dyster min satt jag och kollade ut genom fönstret på bilen medan Omar och Oscar hade en högljud pratstund tillsammans med Sandra. De brast ut i skratt och Sandra satt bokstavligen dubbelvikt av skratt. Katia kom in i samtalet och snart satt alla i hela bilen och skrattade förutom jag.
"Felix, hur är det egentligen? Du ser sjuk ut" sa Sandra mitt i allt.
"Jag är okej. bara lite trött tror jag" sa jag slött och log lite utmattat mot henne. Hon nickade förstående innan hon pussade mig på kinden.

På flygplatsen var det fullpackat med folk men ändå ovanligt lugnt för att vara fredag. Sandra kramade om allihop innan det till sist blev min tur att säga hej då till henne.
"Jag älskar dig, det vet du va?" Viskade jag i hennes öra.
"Jag älskar dig också" viskade hon som svar. Vi lutade oss framåt och snart möttes våra läppar i en underbar kyss. Hennes händer runt min nacke och mina händer runt hennes midja.
~~~~~~~~~~~
Förlåt för dålig uppdatering! Jag ska försöka bättra mig men nu har jag fullt upp med nationella prov så vi får se hur det blir med uppdateringen!

All about you | F.SOù les histoires vivent. Découvrez maintenant