•Sandras perspektiv•
Idag skulle Felix åka. Till andra sidan jorden. vi satt i bilen påväg mot Arlanda och killarna pratade hysteriskt om vad de skulle göra i USA. själv satt jag helt stum och tänkte på hur tomt det skulle vara dessa 8 veckor utan dem.
Vi hade precis rullat in på Arlandas parkering och Felix hjälpte mig ut ur bilen. Min arm gjorde fortfarande lite ont men såren på mitt ansikte var nästan helt borta.
"Hur mår du egentligen? du ser alldeles blek ut" frågade Felix oroligt. sakta drog han med handen över min kind och kollade mig ljupt i ögonen.
"Jag vet inte" svarade jag tyst.
När vi gick in på Arlanda flockades direkt massa foooers runt sina idoler och en hel del frågor om vem jag var ställdes. jag höll mig nära in till Felix så att jag inte skulle dras in i den stora skaran tjejer. Snart hade vi kommit förbi tjejerna och nu stod vi istället vid check in.
"Jag kommer sakna dig" viskade jag och la armarna runt Felix hals. jag märkte nu att flera tårar hade börjat rinna ner för mina osminkade kinder. Felix kollade in i mina bruna ögon och la sin hand på min kind.
"Jag kommer sakna dig ännu mer" log han och kysste mig.
Sakta drogs han med de andra killarna och snart stod jag där alldeles själv och ensam.
"Det blir nog 8 långa veckor" mumlade jag tyst för mig själv.
~~~~~~~~~~~~~~~~ jag blev inte så nöjd med detta kapitel eftersom det sög men rösta och kommentera vänner! Det hjälper mig verkligen!
YOU ARE READING
All about you | F.S
FanfictionAlltid ska folk veta allt om en. På ask, instagram och Gud vet vad. Jag vill inte berätta det som hänt i mitt förflutna. Bara för att pappa stack, mamma skaffade ny familj och jag började ett nytt liv i Sveriges huvudstad betyder inte det att allt j...
