Close as strangers

Kapitel 24

Ellies P.O.V.

Jag och Luke låg på soffan stirrade på tven som visade något dåligt program när hans mobil började vibrera mellan oss.

På displayen visades ett osparat nummer vilket faktiskt gjorde mig rädd. 

Jag hatar att svara när man inte vet vem det är. Ska man svara chill då eller väldigt strikt? Jag vet inte.

Luke verkade däremot inte ha jätteproblem med det. Det var ju i och för sig typ hans jobb men ändå. Och av någon underlig anledning gjorde hans konversation mig orolig. Jag fick en konstig känsla. En känsla som att någon skulle vara i fara. Jag måste kolla för mycket på film eller något. 

"Hej... Okej?... Oj... Vad har hänt?.. Nej nej... Jag kommer.. Smsar du det, jag kommer inte komma ihåg allt... Okej, tack för att du ringde... Ja, vi kommer direkt.. Vi syns.."

Jag bara såg på Luke som reste sig direkt från soffan. Vad är det? Kommer jag ens få veta vad som hänt?

"Luke, vad händer?"

"Vi måste åka jag berättar på vägen."

Medan jag segade mig ur soffan, jag vet egentligen inte varför jag segade för allt jag ville var nu att veta att allt är okej, men jag var allmänt seg, sprang Luke upp och hämtade mina shorts. Jag hade bara suttit i Lukes Misfits tröja, men att visa sig i den och inga byxor kändes sådär. 

När jag fått på mig shorts och skor mer eller mindre sprang vi till bussen, fortfarande helt omedveten om var jag skulle. SKulle det inte vara för Lukes hand som var flätad i min skulle jag känt mig extremt vilsen. Att inte veta vad som pågår när din pojkvän är hyper stressad och verkar allmänt orolig är ett helvete. 

På bussen satte vi oss på två lediga platser mitt i folkmassan. Några tonårstjejer lite längre bak stirrade intesivt på oss när vi slog oss ner. Jag tror inte att de var fans eller så, bara visste vem Luke var, och typ dreggla över honom. Fast jag tänker inte döma de. Jag gör detsamma. 

"Okej, Ellie. Du måste ta det lugnt.." Jag nickade lite. "Michael hade bara ramlat ihop och är på sjukhuset."

Okej, hur ska jag kunna ta det lugnt? Mikey är på sjukhuset och jag ska ta det lugnt? Hur ska det ens gå till? Jag kan inte vara lugn? Jag kände hur tårarna började bränna bakom ögonlocken. Tänk om han inte klarar det. Tänk om jag måste leva utan honom. Nej, Nej. Nej.

"Vet du vad det är?"

Luke skakade på huvudet. Fuck huvudskakningar. Jag vill bara ha ett ja. 

"Mrs Clifford sa att de inte fått veta något. Men att det kanske är bra att vi är tillgängliga om något händer."

Jag kände hur en tår föll. Jag är hopplös. Hur fan kan jag börja gråta på bussen. 

Ansiktet tryckte jag ner i mina händer för att det kändes mer diskret. Men jag vet inte. 

Jag klarar inte mig utan Mikey. Han har gjort mig till den jag är idag. Skulle det inte vara för honom skulle jag inte vara någon. Jag behöver honom trots att han sårade mig som fan. Någonstans älskar jag honom ändå. 

Det var tack vare honom jag träffade Luke. Det var tack vare honom jag skaffade mig ett liv. Tack vare honom att jag vågade stå upp för mig. 

Fler tårar gled för mina kinder. De gick inte att hindra. Mikey bara var en del av mig. Det spelar ingen roll, hur sur, arg eller ledsen jag är på honom. Han har fortfarande en del av mitt förflutna och en del av mitt liv. 

En hand tillhörande Luke strök mig över ryggen och drog mig intill honom. Han kysste toppen av mitt huvud och jag måste säga att man känner sig lite säkrare när han gör det. 

"Det kommer lösa sig... Det lovar jag." VI bara satt så resten av resan och Luke torkade bort mina tårar lite eftersom, enda tills de slutade rinna. 

När vi kom in på sjukhuset var den första vi såg var Calum som vankade fram och tillbaka med en kaffe i handen. Lite bortom honom satt Ash och en liten kille, antagligen hans lillebror. Vid Ash satt även Mikeys mamma. Okej, tiden är inne att faktiskt prata med henne. 

Luke lämnade mig för att vanka med Cal när jag gick fram till de andra och satte mig på en stol mittemot de andra. 

"Hej.." mumlade jag och pressade fram ett leende. 

"Hej Ellie.. Det här är min lillebror Harry, Harry det här är Lukes flickvän Ellie."

Vi hälsade på varandra och han var ju extremt charmig. En liten lillebror som verkligen ser upp till sin bror och dessutom är en kopia av honom. De var ju bara för lika liksom.

"Gumman, hur är det?" Det var Karen som pratade och jag tvingade mig själv att le igen fast jag inte alls var på humör.

"Det är okej... Jag är bara lite orolig."

Hon nickade förståeligt.

"Det tror jag vi alla är men han kommer bli bra."

En tystnad lade sig men efter ett tag bröt Harry den genom att börja  prata fotboll med mig. Han babblade på och jag höll mest med. Men trots det var det bra. Han fick mig att tänka på annat.. Att bara koppa bort för ett litet tag. 

"Ellie... Jag måste bara säga att jag är glad att han träffade dig.." Karen avbröt oss och jag vände mig mot henne. 

"Jag är glad att jag träffade honom." Jag bet mig försiktigt i läppen. 

"Han var ett vrak när han kom hem efter London. Vad hände egentligen?"

Okej Ellie nu ska vi samlat berätta vad som hände. 

"VI var ju tillsammans fram till en dag innan han åkte. Då dumpa han mig men vi bestämde att säga hejdå som kompisar vilket sög. Sen envisades han om att det bara var en paus och att vi skulle bli tillsammans igen, men.... Han slutade svara efter ett tag och vi tappa kontakten."

"Jag hade ingen aning om detta.." Hon kliade sig lite i hårbotten. "Hur träffade ni varandra sen då?"

"Jag har hade kontakt med Luke, som även berätta hur Mikey mådde, så jag visste att de var i USA. Men sen jobbar jag på LAX och fick ta hand om de. Så på den vägen är det."

"Du är en underbar människa, Ellie. Glöm aldrig de."

_______________________________________________________

GOTT NYTT ÅR!!!

Det blir 2015 vilket betyder..... ROCK OUT WITH YOUR SOCKS OUT TOUR!!! Vilka ska gå?

Detta år har varit underbart på alla sätt... börjar med 5 Countries 5 Days, 5sos på 1D, träffat 5sos, Ed Sheeran och bara allt WOW! Har ni några highlights från 2014? Let me know.

Men innan vi kickar igång 2015 som ska bli helt awesome måste vi ta oss igenom en nyårsafton. Kan ni lova mig att ta det lugnt och BE SAFE. Håll er tillsammans med någon och gå inte själv och om ni ska skjuta fyrverkerier och sån skit se till att ta det lugnt och ha koll.

MEN ÄN EN GÅNG TACK TACK TACK NI ÄR BÄST OCH HEJDÅ 2014 OCH 2015 GET READY FÖR NU KOMMER VI!!!!!