Kapitel 11

309 9 3
                                    

Ellies P.O.V.

Jag drog mig ur Calums armar. Inte för att jag ville, det kändes så tryckt men för att de inte kan skydda mig mot allt. Och det här vet jag att de inte kommer låta passera utan att de kommer lägga sig i.

Jag slog mig ner bredvid Luke som satt och kollade ner i sin mobil med ett ansikte av sten. Fastän jag typ satte mig på honom rörde han inte ett finger (okej, han rörde tummen när han scrollade upp och ned).

"Vad är det som pågår egentligen?" Ashtons röst var kort och högg rätt in i mitt hjärta.

Luke började flina. Hur kunde han göra det nu? Allt jag kunde göra var att inte sluta gråta och rodna värre än en tomat.

"I kissed a girl and I liked it" började han innan jag boxade till honom på axeln och Ash avbröt honom.

"Seriöst... hur fan tänkte ni?!"

"Ta det lugnt, Ash. Michael är okej med oss och.." Ashs ögon verkligen spände i oss.

"DET HANDLAR INTE OM MICHAEL, DET HANDLAR OM ER! DU HAR JU FÖR I SETT VAD FOLK SKRIVER!"

Jag stannade upp.

"Vad skriver folk..?" Jag mer eller mindre viskade. Jag vill veta vad folk skriver om mig. Om oss.

Jag tog upp mobilen ur fickan och klickade mig in på twitter. Lukes hand kom för skärmen påväg att ta ifrån min mobil men jag ryckte den åt andra hållet.

"Låt mig läsa!" Nästan röt jag fastän min röst fortfarande höll sig till en viskning.

"Snälla... inget som står där är sant. Lägg ingen energi på det... snälla."

Jag struntade helt i att hans röst bröt mitt hjärta i tusen delar. Jag vill veta vad folk säger om mig.

Det var inte mer än att kolla ner i mobilen innan jag såg det första. Det som fick mig att bryta ut i tårar ingen.

"@5secsofme: Luke och Ellie (Michaels flickvän) idag." Sedan två bilder. En när vi kysstes och en när vi gick. De har en bild när jag jag kysser Mikeys bästa kompis ändå kallar de mig 'Michaels flickvän'. Det var egentligen det som gjorde ont. Att folk skriver om mig - okej, men att ta sånna där bilder och lägga ut sedan säga att jag är någon annans flickvän - nej.

Jag bläddrade vidare nerå och allt handlade bara om oss. Överallt.

"@cliffxrds: Euw Ellie..."

"@roarlukey: Allt ellie vill ha är uppmärksamhet... hon gör mig illamående."

"@5sos_: Jag har alltid gillat Ellie... Men nu... ugh"

"@updateout5esoes: Hur kan Luke ens vilja röra henne?!?!"

Bilder var överallt. Kommentarer var överallt. Jag var överallt.

Jag reste mig upp och började med extremt snabba steg gå. Gå mot ingenstans. Jag vet inte var jag ska ta vägen här. Jag har inget rum. Jag har ingenting. Jag kan inte åka hem. Jag kan inte krama mamma.

Mina ben ledde mig upp för trappan och in i Lukes rum. Egentligen vet jag inte varför jag gick dit direkt men jag gjorde det och nu får det vara så. Det är ändå där jag varit mest. Åh, jag vet inte vad jag ska göra.

Jag slängde mig på sängen och tryckte huvudet mot kudden. Lukes doft letade sig in i näsan men inte ens det kunde få mig att sluta gråta. Jag vill inte vara kvar här. Varför ska folk döma personer för? Jag vill inte.

Kudden blev allt mer blöt mot mina kinder men det spelade ingen roll för mig. Det är bara kudden det är synd om. Och kaske Luke som måste sova på den.

Close as strangersOnde histórias criam vida. Descubra agora