Close as strangers

Kapitel 4

Ellies P.O.V.

Jag tvivlade inte alls om jag skulle besvara kyssen.

Hans piercing kittlade mig på ett underbart sätt och jag kände bara att jag ville ha mer av hans mjuka läppar.

Kyssen blev mer och mer passionerad och Luke mer eller mindre ramlade bakåt. Jag följde med så jag låg över honom och just då när jag låg över honom, med läpparna tryckta mot hans och händerna i hans hår insåg jag vad jag gjorde.

Jag kysste Luke. Luke, min bästa kompis.

Jag drog mig tillbaka och såg på honom med förvirrade ögon.

"Vad gjorde vi precis?"

Luke brast ut i skratt och jag kunde inte låta bli att göra detsamma.

Det här känns jättekonstigt att jag typ jag vet inte vad med min bästa kompis men det var en av de bästa kyssarna i mitt liv. Visst, många med Mikey betyder mer men det var något med den här. Något jag aldrig känt förut.

Lukes P.O.V.

I miss you miss you.

Jag hade den senaste timmen suttit ensam ute på vår uteplats och bara lyssnat på musik. Det var faktiskt rätt mysigt.

Det bytte låt och feeling this började spelas. En av de bättre Blink 182 låtarna.

Jag hade blicken på min mobil där jag kollade runt lite på twitter.

När jag minst anade det kom det ett par fingrar som knäpptes framför mitt ansikte.

VEM FÖRSÖKTE MÖRDA MIG?! JAG ÄR ENSAM HEMMA!

Jag försökte samla mig och återfå ett normalt ansiktsuttryck.

Tillslut återgick min puls till det normala och mitt ansikte kanske var okej.

Jag drog ut hörlurarna och såg på Ellie som varit den hemska personen som skrämt mig. Påriktigt, jag trodde det var en yxmördare. (Som knäppte med feminina fingrar, ja)

"Du skrämde livet av mig!" Utbrast jag till en skrattande Ellie. Det var inte ens kul, det var elakt.

"Jo jag såg det!"

Jag försökte kolla argt på henne men det gick sådär. Istället började jag skratta.

"FUCK YOU!"

"Älskar dig också!"

Hon kröp ner bredvid mig i soffan. Aw, jag har saknat henne.

"Är du ensam?"

Jag nickade. Det hade jag varit den senaste timmen. Jag tror inte att jag varit själv på typ väldigt många månader. Är det konstigt för en 19åring?

"Eller jag var... innan du kom." Jag stannade upp och Ellie bröt ut i skratt. "De andra åkte och handlade typ."

Jag hoppade närmre henne och jag uppfattade det som att hon gjorde detsamma. Det var härligt att få känna hennes värme igen. Jag hade saknat henne. Hon var en av mina bästa kompisar och det kommer hon alltid vara. Hon gav mig och de andra ett lugn och allt kändes så mycket lättare när hon var i närheten.

"Vet du hur glad jag är att vi hållit kontakten?" Frågade jag tillslut. Det är i alla fall jag. Det är tur, annars skulle det bara vara konstigt att träffas igen.

"Jag med..."

En tystnad föll och jag bara såg in i hennes ögon. De såg så lyckliga ut.

Jag kände hur hela min kropp började längta efter henne. Vad händer? Jag kan inte känna såhär? Ellie tycker inte om mig på det sättet? Inte jag heller för den delen. Eller gör jag?

Min blick fördes ner till hennes läppar. Vad händer? Jag är säker på att hon vet vad det betyder och därför såg jag snabbt in i hennes ögon som en bekräftelse innan jag tryckte mina läppar mot hennes.

Hennes läppar var de mjukaste jag någonsin känt och vi var på något sätt i synk.

Allting inom mig blev som små solar som sken upp. Jag har typ aldrig mått så bra.

Det blev mer och mer intensivt och tillslut kunde jag inte längre bara sitta och kyssa henne, utan jag lade mig på rygg i soffan och Ellie följde med.

Efter ett kort men underbart ögonblick drog sig Ellie undan och såg rätt in i mina ögon.  Jag kan inte alls tolka hennes uttryck. På något sätt ser det ut som att hon ångrat det men samtidigt inte. Åh.....

"Vad gjorde vi precis?"

Jag bröt ut i skratt. Ja, vad har vi gjort? Vi är för tusan bästa kompisar! Kan bästa kompisar göra sånt här?

Påtal om bästa kompisar. Michael. Vad har jag gjort mot honom? Hur kunde jag göra det här?  Jag är helt klart den sämsta kompisen i kompishistorien...

"HEJ!" de andra kom utspringandes med pizzor i högsta hugg. Det här är killarna jag känner. "Vad händer här då?!"

De slog sig ner i soffan och gav ut pizzorna.

Jag såg hur Ellie sneglade osäkert mot mig och jag log lite försiktigt till svar.

"Ellie skrämde livet ur mig! Hon bara går in i hus och skämmer de som bor där..." jag log mot de andra också. "Åh pizza!"

Jag försökte få bort uppmärksamheten från mig och Ellie. Mitt dåliga samvete var större än min kropp och jag visste inte var jag skulle ta vägen.

Det var en blandning av skam, dåligt samvete och glädje som rörde sig inom mig just nu. Jag vet inte var jag ska ta vägen.

Vi alla högg in i pizzan och diskuterade hur den smakade.

Ellie satt tyst hela tiden och vi bytte blickar med varandra lite då och då, väldigt snabba blickar dock. Jag ville veta om hon tyckte att det var lika pinsamt som jag tycker att det är.

Det spelar ingen roll om ingen vet om det. Jag har kysst min kompis och min bästa kompis flickvän och det är inte riktigt okej.

Okej, jag vet att Ellie och Michael inte är tillsammans... än. Men de är som gjorda för varandra och jag vill inte vara den som förstör det.

Jag vill inte se de tillsammans, det kommer bli jättekonstigt men jag måste stå ut för deras skull. De är bäst båda två.

Jag ångrar inte att jag kysste henne, det gör jag inte men jag har gjort så fel. Tänk om jag förstörde vår vänskap. Tänk om hon hatar mig nu? Visst, det kändes ju inte som att hon ogillade det men ändå.

Vad har jag gjort?

_________________________________________________________

Luke och Ellie. Vad säger ni? Är det fel mot Michael? Eller skulle Luke och Ellie vara det perfekta paret?