Kapitel 22

261 11 3
                                    

Ellies P.O.V.

Jag låg tätt intill Luke, vilket jag var tvungen till att göra för att hans säng var verkligen liten, men ändå. Vi hade legat här i en halv evighet men jag kunde ändå inte somna, hur mycket jag än försökte. Jet lag dödar en helt seriöst. 

"Luke?" viskade jag tyst. Någonstans vet jag att han inte sov för en känsla sade det till mig, men om han hade kunnat somna ville jag inte väcka honom. 

"Mm?" Phua han sov inte.

"Jag kan inte sova..." Bra konstaterande Ellie. Klart jag inte kunde om jag fortfarande är vaken. 

Lukes arm omfamnade mig och det blev ännu lite varmare än vad det varit innan. Men jag brydde mig inte. Det var faktiskt ganska okej att vara omfamnad av Luke ändå.

"Inte jag heller..." Han stannade upp lite innan han fortfatte. "Jag kan se om de andra kan sova, annars kan vi hitta på något med dem." 

Hela rummet lystes upp av mobilen och jag orkade inte ifrågasätta som jag tänkte göra först. Det kändes lite konstigt att umgås med någon typ fyra på natten när man inte var i samma hus, men jag antar att jag bara får glida med. 

Mobilen vibrerade till, vilket tydde på att någon var vaken. Vem det var kan jag inte precis svara på. 

"Ehm, Ellie? Alla är hos Michael. Ska vi åka dit?"

Jag nickade, fast jag vet egentligen inte om Like såg det. Jag är faktiskt sams med Mikey så jag antar att jag måste bevisa det för mig själv och andra. 

Vi satte på oss och jag lånade Lukes nirvana tröja för att slippa börja rota fram något ur min resväska. När vi precis var klara kom en bil - Ashton - och plockade upp oss. 

Resan till Mikey var inte jättelång men det tog ändå en stund. Jag satt tyst i baksätet större delen av resan och lät Luke och Ashton sköta snacket. När de försökte få med mig hummade och höll jag mest med. Det var så du fick en konversation med två jet laged tonårskillar att gå. 

När vi kom fram insåg jag vad jag skulle göra. Jag var hemma hos Mikey. I huset där han suttit och pratat med mig. I huset han har lärt känna mig. Det var i den här huset allt började.

Och.. Och hans föräldrar ligger och sover i det här huset. Hur ska jag kunna vara Ellie när jag vet allt det här? Hur ska jag kunna ta steget innanför den här tröskeln?

Jag hoppade ut ur bilen och flätade genast ihop mina fingrar med Lukes. Han visste det inte, men  han gjorde mig trygg trots att jag var allt annat än trygg. 

VI knackade inte på utan klampade bara in och tassade försiktigt upp för en trapp. På övervåningen var det tre dörrar. Två stängda och en öppen. Den öppna var släkt och om de andra var det kunde jag inte svara på, men jag kan tänka mig att en av dörrarna var Mikeys föräldrars och en var Mikeys. 

Ashton gick fram och öppnade den ena dörren där de andra med stora leenden satt och vinkade. Det var inte ett sovrum som jag trodde, det var mer ett kontor av något slag. 

Det var en stationär dator på ett skrivbord. En dator. Hela jag stelnade till. Tänk om det är den datorn. Datorn allt började på. Alla stirrade på mig, men jag stirrade på datorn. En dator. Hur konstig är jag som stirrar på en dator? 

"Överlever du hos Hemmings, Ellie?" Calum väckte mig från mitt stirrande på datorn och jag förstod inte alls vad han menade. Och jag måste nog sett ut som ett frågetecken för han skrattade till och frågade frågan en gång till. "Överlever du hos Hemmings?"

"Jaha... Eh.. Jadå... Det gör jag väl tror jag. Än så länge i alla fall."

"Jag hade inte gjorde gjort det." Konstaterade Calum kort. "Vet du vad Jack gjorde mot oss?!"

Alla bröt ut i skratt och av någon anledning kände inte jag mig särskilt förvånad att han gjort något. Det känns som att han är en rätt jobbig bror som alltid är i vägen när man är med kompisar. Något säger mig det bara. 

Vi satte oss alla på golvet och spelade finns i sjön. (Förövrigt vann jag första matchen bara så ni vet.)

Sedan drack vi cola också. Kanske inte det smartaste jag gjort I mitt liv. Dricka cola när man borde försöka sova. Men men.

Rätt som det var välte calum ut sitt glas rätt över mig, vilket inte var varken smart eller mysigt.

En tystnad föll genom rummet innan alla bröt ut i skratt. Alla klarade sig ju undan hans glas cola utom jag då.

"Gå och tvätta av dig i badrummet." Konstaterade Ash att jag skulle göra men vilket badrum? Hur fan tror han att jag skulle hitta till badrummet här?

"Ja det borde jag... men var är det?" Jag såg på Michael som fortfarande bara skrattade och skrattade. Tack för hjälpen Mikey.

"Kom jag följer med." Luke hjälpte mig upp och släppte inte min hand när vi började gå mot destination badrum.

Vi trippade mer för trappen runt ett hörn för att sedan rycka i en dörr med skylten 'toalett'. En dörr som var låst.

Luke mumlade ett oj innan han lade armarna om mig och kysste min panna.

"Du är blöt.."

Nähä, Luke menar du det?

"Tacka Calum.." suckade jag och slog lite på Lukes bröst med min högra hand. Jag vet inte varför jag gjorde det egentligen jag bara gjorde det.

"Oj.. är han verkligen så snygg?"

Jag brast ut i skratt. Det var för sent för såna kommentarer, även fast jag inte var trött bar det som att jag var övertrött. Vad gör tidsskillnader med dig egentligen?

Vatten började spolas inne från badrummet så vi släppte taget om varandra och ställde oss och kollade på den vita dörren.

Ut genom dörren kom en kvinna som utbrast 'herregud' och lade handen över hjärtat.

"Mrs C!" tjöt Luke och gav henne en kram. Michaels mamma.

De sa något jag inte hörde för att sedan släppa varandra och vända sig mot mig.

"Hej, jag är Karen, Michaels mamma." Hon sträckte fram handen med ett trött leende. Stackarn det var väl inte såhär hon tänkte att det skulle bli när hon skulle upp på toan mitt i natten.

Jag nickade lite försiktigt och tog hennes hand.

"Ellie."

Jag såg hur hela hennes huvud blev ett trassel. Det dröjde lite innan något gick upp för henne och hon svarade.

"Ja! Det var du som distraherade min son från att vara social!"

Jag började skratta och nicka samtidigt.

"Ja det var jag."

"Så roligt att träffa dig! Vi får prata vid en mer lämplig tidpunkt någon dag för jag är en zombie just nu."

"Ja. God natt." Svarade jag blygt igen. Det är Michaels mamma. Hjälp.

Hon försvann bakom hörnet och Luke och jag begav oss in i badrummet för att göra det vi skulle. Tvätta av mig.

____________________________________________________________

WAAH vad hände nu?!?! JAG UPPDATERA YAYYYY

Jag fick för mig att jag ville skriva lite på den här så det gjorde jag. Så lite snabbt slängde kan ihop ett kapitel med lite brister antar jag men men wiiiie

Hoppas alla mår bra!! Yayy

Close as strangersOù les histoires vivent. Découvrez maintenant