Kapitel 36

1 0 0
                                    

*Molly*

Jag höll andan och väntade på vad som skulle hända härnäst. Dörren öppnades och gjorde ett vinddrag så kraftigt att det kändes som att jag höll på att blåsa bort, genom dörren kom en kvinna som med snabba steg gick fram till datorn. En kort stund efter så kom en man in och började prata med kvinnan, av någon anledning kunde jag inte höra vad dem sa.

Efter att dem båda valt att gå så kunde jag lättat andas ut och tittade på min kropp igen, av någon anledning så verkade det inte som om jag hade dött. Men varför var jag utanför min egen kropp om jag nu fortfarande levde? Försiktigt la jag min hand på kroppen och bara väntade, efter ett tag började jag höra mina egna hjärtslag. Var detta någon effekt av de experiment som dem hade hållit på med? Vad hade dem i sådana fall gjort? Motvilligt lämnade jag min kropp och gick till datorn för att se om jag hitta något där som kunde hjälpa mig.

 Innan jag ens hann börja leta efter ledtrådar så kom det en högljudd smäll från datorn och allt blev tyst.

*Liv*

Jag gömde mig bakom en av de större stenarna och tittade åt det håll stegen kom från. Mitt hjärtat bultade högt och jag var säker på att vad det än var som kom skulle höra det, men tiden gick och stegen slutade aldrig. Ändå så hade inget kommit dit jag var, min nyfikenhet tog över och försiktigt så tittade jag fram bakom stenen. Ytan var helt tom, precis som när jag hade hittat den men något sa mig att den var långt ifrån tom.

Så ljudlöst som jag bara kunde började jag krypa bort från mitt gömställe. Efter varje litet steg så stannade jag upp och lyssnade efter något, ju närmre öppningen jag kom desto mer nervös blev jag. När jag precis kom till öppningen så hördes ett ilsket vrål.

Girighetens prisWhere stories live. Discover now