Girighetens pris

Kapitel 27

*Högste forskare*

Jag andades lättad och la tillbaka telefonen på plats, snart skulle blodräven vara ett problem mindre. Med ett leende på läpparna så satt jag mig ner och väntade.

*Liv*

Efter att ha gått ett tag så stannade jag upp för att hämta andan, det var ett tag sedan jag hade rört mig. Medans jag står och hämtar andan så hör jag fotsteg som verkade närma sig snabbt, stegen var tysta men samtidigt tunga som om personen hade mycket kläder på sig. Ljudet gav mig en olustig känsla och jag började att gå igen. Min kropp protesterade högt över att behöva arbeta igen och det var svårt att ta sig framåt. Men det dröjde inte länge förrän fotstegen hördes igen, men denna gång så var dem närmre.

"- Vad gör du?"
Rösten var dov och lätt irriterad. Oroligt tittade jag mig omkring utan att se någon i närheten.
"- Är du helt dum i huvudet?! Om du håller på så där så kommer du att bli hittad snabbare."
Mitt framför mig så hade det dykt upp en man trots att det inte varit någon där alls för bara några sekunder sedan. Mannens hår var långt och smälte ihop med de vita väggarna. Hans ögon lyste hatiskt svart och han fixerade blicken rakt mot mig.

Medans vi stod där så hann personen som jagat mig ikapp. Personen som hade förföljt mig hade så mycket kläder på sig att det inte gick att se om det var en tjej eller kille. Utan att visa minsta tvekan så kastade personen sig emot mig och drog fram en kniv i farten. Jag kände hur något inom mig blev varmt och det gav mig energi, så pass mycket energi att jag rusade emot personen. Kniven trycktes djupt in i min arm.