Girighetens pris

Kapitel 31

*Liv*

Vart tog mina fötter vägen? Varför har jag tassar? Jag visste inte vad jag skulle göra nu men på något sätt så behövde jag få dem att sluta, men hur? Jag vände på huvudet och såg en svans, den var såg ut som levande eld bara det att den var likt tassarna alldeles blodröd. Kanske jag kunde använda den? Det var åtminstone värt ett försök, men hur fick man svansen att röra på sig? Jag kände mig helt förvirrad och allt som hände just nu hjälpte inte, Kan inte allt bara sluta?

Jag slöt ögonen bara för en stund medans jag ville att allt skulle sluta men när jag öppnade ögonen igen så var rävarna separerade med en stor buske av röda spetsar. Vad hade hänt? Jag tittade på de båda rävarna, som hade vänt deras uppmärksamhet mot mig. Deras blickar gav mig en obehaglig känsla.

*Molly*

Hur stod var den här skogen egentligen? Det kändes som en evighet sedan jag började gå men det fanns fortfarande inget spår på att komma till ett slut.

Men rösten hade i alla fall försvunnit, så jag stannade upp för att pusta ut. Medans så tittade jag på träden och blev förvånad då deras bark var slät med en svag gråvit färg. Efter att ha beundrat träden en stund märkte jag att träden långsamt drogs sig undan.

I gången som de bildade syntes en figur som tycktes komma närmre.