Kapitel 30

164 5 2
                                    

Jag vaknar och känner med ens lugnet skölja över mig. För den första gången någonsin... Är allt bra.
Mina fingertoppar smeker Nialls armar som är lindade runt mig och jag kryper närmre honom. Hans tunga andetag avslöjar att han fortfarande sover.
Värmen växer inom mig. Han är här. Hos mig. Han är min och jag är hans.

Det har lugnat ner sig mellan mig och Louis efter vårt snack. Han lyssnade på vad jag hade att säga och jag lyssna på honom. Det var helt olika saker vi ville och det finns ingen lösning på det. Allt vi vet är att vi inte vill förlora varandra, så vi är överens med att bara försöka blicka framåt och lämna det dåliga bakom oss. Vi är överens om att vi inte är överens.

Edeline är i skolan just nu. Hon bor hos oss just nu. Jag hoppas att det fortsätter så. Aldrig att jag vill att hon ska bo hemma hos vår pappa igen.
Det ända som oroar mig just nu är mamma.
Men hon har gjort sitt val, att stanna hos honom. Jag har försökt fler gånger än vad man borde att få henne att lämna honom... Men hon är väl där hon vill vara.
Hur sjukt det än är, så älskar hon honom.
Ja, jag är arg för vad hon låtit mig och Eddie gå igenom. Ja, jag kommer aldrig förstå hennes val.
Men det är fortfarande hennes val. Och jag måste väl bara... Acceptera det. Så länge inte Eddie eller jag blir mer utsatte än vad vi redan blivit, så antar jag att det är någonting jag bara måste lära mig att leva med.
Min mamma som älskar min pappa...

-You're thinking so hard again.- mumlar Niall i mitt öra. Hans varma andedräkt slår mot min hals och får huden att knottras.
-How do you know?- frågar jag med ett litet leende för att jag inte märkt honom vakna och mina fingertoppar som fortfarande smeker hans armar.
-It's like you become paralyzed. You lie completely still. You are never as still as you are when you're thinking.- förklara han och jag nickar svagt innan jag vänder mig mot honom.
-What were you thinking about?- frågar han och håller min blick i ett fast grepp.
Min hand smeker hans kind och jag kysser mjukt hans läppar.
-About how happy I am.-

•••

-Hey, Mel!- ropade Niall över den tysta affären. Jag vänder mig om med lite för stora ögon och hyschar åt honom, innan jag går fram till honom.
-You just had to, didn't you?- skratta jag och han skrattar glatt tillbaks. Han vet att jag hatar uppmärksamhet och var bara tvungen att jävlas.
Han la en arm om mig och drog mig intill sig.
-Chocolate or caramel?- frågade han och tittade fundersamt på de två flaskorna framför oss.
Vi skulle göra glassdessert imorgon och köpte hem vad vi behövde idag. Det var bestämt att min mamma skulle komma och hälsa på hos oss.
-Caramel.- sa jag och tog ner flaskan från hyllan. Niall nickade belåtet och vi började gå till kassan.

-So what do you say about a party?- frågade Niall påväg ut från affären och lade än en gång armen om mig.
Jag log och nickade.
-Me and the lads were talking about going to one of Liams friends? He's having a party at home. Or we can just go to the club...-
-No. Liams friend sounds good.- nickade jag. Han log svagt och hölt mig lite närmre.
-I love you, princess.- viskade han i mitt öra och kysste min kind, medans min arm lindades runt hans midja.

•••

Jag sitter på knä och rotar igenom mina skor, för att hitta ett par som passar till ikväll.
-What are we gonna do with Eddie?- frågade Niall som nu dykt upp i dörren och tittar på mig.
-My mom will come over.- säger jag snabbt och fortsätter med det jag håller på med.
-Great first real impression. Me going partying...- mumlade han och jag tittade upp på honom och log.
Jag drog fram ett par skor och ställde mig upp.
-You'll make it up tomorrow.- skratta jag och kysste honom snabbt.
Sen skynda jag mig mot trapporna, men kände en lite dask i rumpan och hörde ett belåtet flin.
Denna killen asså...

Tempting to touch| n.h (UNDER REDIGERING)Tempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang