Night Changes ~ 2

Kapitel 23

Harry Styles

Klockan var lite efter halv tolv. Jag ringde några signaler till Nellie men förväntade mig inget svar eftersom hon antagligen sov.

Kvällen hade varit lång och jag kände hur kroppen började säga ifrån. Det var dags att åka hem. Jag sa hejdå till grabbarna och begav mig till bilen. Jag ville bara komma hem och krypa ner bredvid Nellie.

***
"Hallå jag är he..mma..."
När jag tänt lampan såg hallen ut som en mordplats. Små blodstänk täckte golv och väggar och lampan som stått på byrån låg i spillror på golvet. På golvet bredvid byrån låg Nellie med ansiktet neråt. En liten blodpöl spred ut sig bredvid hennes hand
"Niall?? Kan du skynda dig hit. Jag behöver hjälp fort"
Niall bodde närmare än dom andra och skulle vara här om bara några minuter.
Jag sprang fram till Nellie och vände hennes ansiktet uppåt. Små blodstänk täckte hennes panna. Hennes puls var så låg att den knappt kändes. Jag ringde snabbt en ambulans.

Efter några minuter kom Niall in genom dörren
"Herregud vad har hänt?"
Han satte sig på huk bredvid mig
"Jag vet inte.."
Niall såg såret på handen och sprang för att hämta papper i köket. Tanken på att något gjort detta mot mitt lilla hjärta gjorde mig illamående och arg. Jag höll koll på hennes puls, fortfarande lika låg.
Niall kom tillbaka med ett vått papper i ena handen och ett torrt i den andra. Han pysslade om henne och bara någon minut senare kom ambulanspersonalen in genom dörren
"Men oj, vad har hänt?"
Ena tjejen med blont hår kollade runt i rummet
"Någon har gjort det här mot henne. Detta är ingen olycka"
Berättade Niall
"Vi får hoppas att hon minns något när hon vaknar"
Dom lastade på henne på båren och rullade ut henne ur huset
"Vi larmar polisen, lämna allt som det är och vänta här tills polisen kommer"
Brunetten sa åt mig att hoppa in i ambulansen och Niall fick stanna kvar
"Ring någon som kan hålla dig sällskap ifall att gärningsmannen kommer tillbaka"
Tillade blondinen och Niall nickade
"Ta hand om Nora!"
Ropade jag och Niall skyndade sig upp för att titta till henne.

Blondinen hoppade in bak i ambulansen med Nellie och brunetten satte sig bredvid mig där fram
"Har du någon aning om vad som kan ha hänt?"
Jag tittade ut genom fönstret
"Jag vet inte. För någon vecka sedan skojade jag med henne och smög in i huset och då hade hon en stekpanna till försvar. Den här gången trodde hon väl att det var jag igen och struntade i något att försvara sig med.."
jag kände mig så korkad
"ta inte på dig skulden. Det är inte ditt fel"
Fast jo det var ju det. Hade jag inte gjort så hade hon haft något att försvara sig med. Jag som trott att det skulle gå uppåt när vi fick komma hem och ta det lugnt. Man kan tydligen inte hoppas för mycket.

***
"Hur mår hon?
Min kropp skakade
"Jodå. Hon har blåmärken på halsen som tyder på att någon har hållit strypgrepp på henne. Hon har även blåmärken på ryggen. Ett ganska djupt sår i handen efter en porslinsbit"
det är sjukt att någon gjort detta mot en oskyldig människa
"Hon kommer klara sig va?"
Doktorn tittade på mig
"Ja det kommer hon. Men hon behöver ligga kvar minst 1 natt"
Klumpen i magen försvann
"Får jag stanna kvar dom nätter hon är här?"
"Javisst, vi drar in en säng till"

***
"Hej Niall, hur går det med allt?"
jag satt fortfarande i väntrummet och väntade på att få komma in till Nellie
"Polisen är här och undersöker. Tar bilder och tester och sådant"
Han lät stressad
"Och Nora?"
Jag saknade min lilla fjäril redan
"Hon mår bra, hon är med Louis och Liam i barnkammaren"
en lättnad spreds i min kropp. Hon var i goda händer och jag skulle snart få träffa henne igen
"Hur mår Nellie?"
"Jag vet inte riktigt, jag får inte träffa henne än. Men du? Kan ni ta hand om Nora? Jag stannar kvar på sjukhuset så länge Nellie är kvar"
"Ja absolut, vi fixar det. Det kommer bli skoj"
Dessa killar kunde man alltid lita på. Jag älskade dom som mina egna bröder
"Tack, tack. Verkligen ni är riktigt änglar"
jag kunde nästan se Nialls leende i andra änden
"Det är så lite, hälsa Nellie från oss"
Vi la på och jag lutade mig bak i den obekväma stolen i hopp om att jag snart skulle få träffa Nellie.

***
"Mr Styles? Hallå?"
jag tittade trött upp på sjuksköterskan
"Va?"
hon log
"Du får träffa henne nu"
jag for upp som en blixt ur stolen
"Ja, tack"
Med raska steg följde jag efter brunetten. Hon stannade vid ett rum och gjorde en gest med handen att jag skulle gå in.
Hon stängde dörren bakom mig.
Där låg hon. Mitt livs kärlek. Jag hade sätt henne såhär förut. Ynklig och blek i en sjukhussäng. Hon förtjänade inte allt det här. Hon förtjänade inte all skit hon gått igenom. En människa som henne borde få dansa på rosor.

Hon andades djupt. Hon sov fortfarande. Hennes hand var invirad i bandage och en liten bloddroppe hade lyckats ta sig igenom och lämnade en röd liten fläck. En säng var framdragen bredvid henne. Jag tryckte dom tätt emot varandra och la mig bredvid Nellie. Jag tog hennes friska hand i min och strök den lätt med tummen. Nu var det bara att vänta tills hon vaknade.

•••
Ångrade mig så jag skrev om slutet på kapitlet och så men ja haha. Tack för rösterna och kommentarerna. Ni är bäst :*