Kapitel 19

663 27 6
                                    

Nellie Johansson

Demonerna hade tagit vila och låtit mig få kliva upp ur sängen efter tre veckor. Jag hade pratat med Harry varje natt i telefonen.

Under den tiden jag mått dåligt hade jag märkt på honom att han också mått dåligt, det syntes på honom. Hans leende var inte lika starkt som förut, av det jag sätt på videorna från konserterna.

Men under dom senaste dagarna har han mått bättre i samma takt som jag började ta mig upp på fötter.

Han skickade glada videomeddelanden till mig varje dag och hans leende fick mitt leende att vakna till liv igen. Något jag saknat.

***

Nora låg på lekmattan och knuffade på leksakerna som hängde ovanför henne. Mitt lilla hjärtegryn gav ifrån sig små glada tjut varje gång det plingade i leksakerna.

Jag satte mig ner på golvet bredvid henne. Hon kastade en blick på mig och låste sedan sina ögon med mina.

Ett litet leende spreds på hennes små söta läppar och ögonen gnistrade. Hon var världens finaste baby och jag bara längtade tills hon lärde sig prata.

Äntligen kände jag att glädjen hon gett mig började komma tillbaka och nu var det endast tre- fyra månader kvar tills Harry kom hem igen och familjen skulle bli starkare än någonsin.

Jag lyfte upp Nora från lekmattan och la henne mot min ena arm. Med den andra tog jag fram mobilen. Jag kysste hennes kind samtidigt som jag tog bilden.

Ljuset fick hennes ögon att glänsa så vackert och ett litet leende fanns på hennes läppar. Hon såg så otroligt nöjd ut.

Inget filter behövdes för att fixa till bilden. Den var perfekt. Den skulle upp på Instagram som ännu en gång stått tom ett tag. I beskrivningen skrev jag

"Myser med mitt hjärtegryn när jag äntligen tagit mig upp på fötter igen. Hon är världens vackraste tjej"

Jag betraktade bilden en liten stund till och tryckte sedan på nästa för att lägga upp den.

Likesen och kommentarerna rullade in. Både bra och dåliga kommentarer skickades.

Bland alla konton upptäckte jag Harrys kommentar

"Min finaste lilla familj. Saknar och älskar er"

En värme spreds sig i kroppen.

***
Det var tomt i huset. Jake och Therese var ute på romantisk middag och jag hade hand om Amber och Nora.

Dom låg på varsin sida om mig i soffan och sov tungt. Ambers ögonlock darrade som om hon drömde.

Jag tittade ner på Nora.

Min hand låg bara någon centimer ifrån hennes.

Nora drog in ett litet andetag medan hon rörde sig lite. Sedan greppade hon mitt finger med sin lilla hand.

Jag sträckte mig försiktig efter mobilen och tog ett foto.

Jag hade precis gått och lagt Nora och Amber i barnkammaren och satt mig i soffan när dörren öppnades

"Hallå?"

Ropade jag

"Jake? Therese?"

Ingen svarade men jag hörde att någon var i huset. Jag tänkte direkt på Amber och Nora. Smygandes gick jag mot hallen.

På vägen plockade jag upp en stekpanna och höjde den, beredd på att slå. Det var släkt i nästan hela huset.

Gråten i halsen höll på att kväva mig och hela kroppen skakade av rädsla.

Tanken på att en mördare kanske var i mitt hus gjorde mig illamående. Nu var jag nästan i hallen.

Det var tyst. Inte ens ett litet andetag hördes. Jag la handen på lampknappen och....

Night Changes ~ 2Où les histoires vivent. Découvrez maintenant