Night Changes ~ 2

Kapitel 37

Nellie Johansson

"Så då var det bestämt? 15 juni är bröllopet?"
Harry satt vid bordet med en hög av papper runt sig
"Aa, inbjudningarna är det bara att skriva datum på och skicka ut. Jag och Therese ska ta med Nora och Amber och testa klänningar"
"Bra, jag fixar inbjudningarna medan ni går och fixar det"
Harrys lockiga hår hängde ner över ansiktet. Han var trött
"Tror du behöver vila först älskling"
Han tittade upp på mig
"Nej då"
"Harry, du ser dödstrött ut. Vi har tid på oss att fixa det här. Gå och lägg dig"
Han la ner pennan
"Ja kanske det"
Han reste sig upp och gav mig en kyss på pannan
"Älskar dig"
"Och jag dig"

***
"Nora kom så ska vi ta på dig skorna och jackan"
Noras små springande steg kom närmare från vardagsrummet. Hennes hästsvans guppade när hon kom springandes in i hallen.
Hon satte sig ner på golvet och sträckte fram fötterna till mig. Hon älskade att gå ut på stan och träffa fansen.
Nora hade fått egna fanpages på Instagram och fansen älskade att träffa henne.

***
"Hej faster"
Amber kramade om mig
"Hej hjärtat, vad stor du blivit. Du växer mycket du"
Hon log stort och greppade Noras hand.
Amber och Noras relation var väldigt bra. Nora trivdes i Ambers sällskap och Amber tog väldigt bra hand om henne. Jag visste att i äldre dagar skulle dessa tjejer vara väldigt tighta.

Jag kramade om Therese
"Då ska vi se vad vi hittar då"
Sa Therese och kollade runt sig för att se vilken affär vi skulle in på först
"Där borta tycker jag vi går, så ser vi till att hitta en fin klänning till dig också"
Jag nickade
"Sugna på att testa klänningar tjejer?"
Frågade jag och tog i Noras hand
"Jaaa"
Ropade båda och hoppade glatt
"Jaha då går vi då"
Therese tog tag i Ambers fria hand och vi gav oss iväg till affären på en rad hand i hand.

***

Tycker ni om dom här?"
Tjejerna nickade glatt och speglade sig. Nora gjorde små pussmunnar åt sig själv i spegeln och blinkade smått med ena ögat. Jag skrattade åt henne och hjälpte henne byta om
"Söt jag är va, Mamma?"
Hon snurrade ett sista varv med klänningen på och log sött mot mig
"Alltid"
Svarade jag glatt och drog ner dragkedjan på hennes vita glittriga klänning. Hon tjatade länge på att hon längtade tills hon skulle få ha klänningen på riktigt.

***
Alla bröllopsklänningar gjorde mig illamående. Jag var trött på att testa klänning efter klänning utan att känna mig nöjd. Jag kände att jag hade fel kroppsform för alla och kände mig därför tjock i vad jag än testade
"Asså jag orkar inte mer Therese.."
Barnen hade börjat tröttna och hängde på Therese hela tiden. Gråten var så högt upp i halsen att tårarna när som helst skulle falla
"Jag känner mig inte vacker.."
Kroppen skakade
"Nellie hjärtat. Du passar fint i alla klänningar du testat. Du har i tanken att allt ska vara perfekt så du ställer för höga krav. Du ser inte hur vacker du varit i varje klänning du testat. Ta det bara lugnt, om du vill kan vi komma tillbaka en annan dag"
Jag nickade
"Du har nog rätt. Vi går tillbaka någon annan dag, tjejerna behöver nog ta en tupplur"

***
"Hur gick det?"
Harry mötte oss i hallen och tog över Nora som halvt sov i mina armar
"Åt helvete.."
Jag hängde av mig jackan och drog fingrarna genom håret
"Varför då?"
Han vaggade lätt på Nora som lagt sitt huvud mot hans axel
"Inget var tillräckligt bra, jag kände mig bara äcklig i varje klänning"
"Det är inte sant, du är vacker vad du än har på dig. Tror både du och Nora behöver ta en paus och sova lite"
Jag nickade och gnuggade mitt ena öga. Harry pussade mig på pannan och gick för att lägga Nora i sitt sovrum.
Jag gick in i köket och drack ett glas vatten innan jag gick upp och kröp ner under täcket. Det var skönt att slappna av och stänga ögonlocken. Mina fötter värkte och kroppen var trött. Sängen kändes som ett stort moln och jag somnade i samma sekund som huvudet lagt sig ner på kudden.

***
Nora kom springandes in i sovrummet och klättrade upp på sängen. Det var ett under att hon ens kommit upp
"Nora hungrig"
Sa hon och satte sig ovanpå mig
"Vart är pappa?"
Frågade jag Nora och strök undan en hårslinga som tagit sig ur hästsvansen
"Pappa sova"
Typiskt Harry att somna utan att se till att Nora var med någon
"Jaha, men då får vi väl gå ner och väcka honom"
Log jag och lyfte Nora från min mage.
Hon hoppade ner på golvet och sprang framför mig i korridoren. Hon tog det väldigt lugnt ner för trappan för att inte ramla. Hon höll hårt i räcket och tog sig ner steg för steg.
När hon kommit ner fortsatte hon att springa in i köket
"Nora vänta ta det lugnt"
Viskade jag och Nora stannade upp.
Hon vände sig om och tittade på mig. Sen smög hon tillbaka till mig och jag lyfte upp henne
"Vi ska hälla kallt vatten på pappa. Så han vaknar"
Viskade jag och Nora fnissade
"Busigt"
Viskade Nora tillbaka och vi smög in i köket där jag hällde upp ett litet glas till Nora med kallt vatten. Sen smög jag till badrummet och fyllde upp en stor hink med iskallt vatten.
Nora fnissade tyst medan vi smög mot soffan där Harry låg och sov. Lockarna hängde ner över ansiktet och han såg väldigt bekväm ut
"Okej Nora"
Vi stannade upp bredvid honom och Nora klättrade upp för soffan
"1..2..3, häll"
Noras glädjetjut ekade när Harry slängde sig upp från soffan
"Era små skitungar!"
Han skakade på huvudet så vattnet från håret skvätte över oss och Nora skrattade så mycket att hon nästan föll av soffan
"Du städar"
Skrattade Harry och drog handen över ansiktet
"Lär dig att inte somna när du har ansvaret för Nora"
Jag knuffade till honom på armen
"Halloj! Eh oj vad händer?"
Niall stannade upp i dörröppningen
"Jag lär honom en läxa"
Nora satte sig upp och vände blicken till Niall
"Niall!!"
Ropade hon glatt och slängde dig ner från soffa och sprang emot Niall som sträckte ut armarna och lyfte upp henne när hon kom
"Hej skrutten"
Niall kittlade henne så hon kved av skratt
"Är det lugnt om jag tar med Nora ut och leker i parken? Louis och Liam följer med också"
Nora nästan hoppade i Nialls armar
"Ja visst, varför inte. Men se till så hon kommer hem lagom till läggning"
Han nickade och gick ut i hallen.
Gud vad jag älskade att killarna var så duktig med henne. Hon älskade dom och skulle ha det väldigt bra med dom. Jag var verkligen lyckligt lottad som fick dela glädjen med dessa killar.