The music store

Sju

Morgonen därpå då jag vaknade upp så kände jag hur min nästa var täppt igen och hur min hals gjorde ont. En förkylning som pappa hade pratat om hade tagit sig in i min kropp efter gårdagens regnoväder. Suckandes vände jag på mig i sängen så att jag låg med ansiktet mot rummet och inte mot väggen som jag hade vaknat den här morgonen. Långsamt satte jag mig upp och drog av mig mitt täcke. När min ganska varma halvnakna kropp träffade kylan i mitt rum så rös jag till och jag skyndade mig snabbt mot skrivbordsstolen där en av mina tröjor låg. Jag drog den över huvudet och försvann sedan ut ur rummet snörvlande. Mina steg tog sig över till toaletten där jag plockade fram näsdukar, nässpray, febertermometer, halstabletter och annat behövligt som jag sedan bar in i mitt rum och ställde på det lilla bordet bredvid min säng.

Av mitt rasslande inne på toaletten klockan sex på morgonen så vaknade Jill upp och klampade med irriterade steg in i mitt rum när jag precis hade landat under täcket igen. Hon tittade på mig med en trött men ändå argsint blick och jag var nu redo på att få en riktig utskällning om att jag hade väckt hela huset den här morgonen.

"Vad gör du och varför är du uppe såhär tidigt?" morrade hon och drog sin vita morgonrock närmre sin kropp. Hennes glasögon hade ramlat ner en aning på nästippen och hennes hår var i ett riktigt rufs.

"Jag har blivit förkyld", snörvlade jag fram och plockade fram en näsduk ur paketet för att snyta ut snoret som hade fästs sig i min näsa.

"Åh, vill du att jag ska göra en kopp te till dig eller något annat?" frågade hon för första gången på en evighet med en mjuk och len röst. Annars brukade hon nästan skrika på mig eller i alla fall hålla en otrevlig ton men idag verkade hon vara lite trevlig i alla fall.

"Det skulle vara snällt", svarade jag och kröp ner ännu längre under täcket. En nick fick jag från henne och hon försvann ut ur mitt rum. Medan hon försvann ut ur mitt rum till köket plockade jag fram min telefon och gick in på instagram bara för att se vad som hade hänt senast. Det brukade dock vara ganska dött på den appen från tio på kvällen till någon gång där runt sju på morgonen. Därför hade det inte hänt något där precis som jag hade trott.

Medan jag var inne på instagram passade jag på att försöka söka upp Oscar där. Inte för att det skulle vara det lättaste men det var värt ett försök. Jag hade liksom hela dagen på mig och därför hade jag tid på mig att skumma igenom många konton vars första namn var Oscar. Problemet var dock den att det fanns så många Oscar i min ålder. Bara i min skola hade vi ett tjugotal killar vid det namnet och även min vän Ogge, hette Oscar egentligen.

"Hoppas du kryar på dig under dagen, ta tid att kurera dig och tänk inte på läxor och sådant." Jills röst hördes från dörren och kort senare kom hon in med en varm kopp med te till mig. Teet var så varmt att man såg hur det rykte från den till och med.

"Tack så mycket", sa jag med min rossliga förkylningsröst.

"Jag ringer och sjukanmäler dig sedan", log hon och strök sin svala hand över min kokande panna för att verkligen se till så att jag nu var sjuk och inte bara låtsades som att jag var det. Det syntes dock väldigt väl på mig att jag var sjuk då hela min kropp var nedbruten och när jag rörde mig så gjorde det ont i min kropp.

"Försök somna om nu." Hon tittade på mig med ett litet leende och gick sedan iväg mot dörren.

"Jag lovar", viskade jag precis innan hon stängde igen dörren. "Men först ska jag bara söka upp Oscars instagram."