The music store

Nitton

Ogge och Omar hade kommit till min lägenhet för att möta upp mig inför festen vi skulle ta oss till. Vart exakt den var hade jag egentligen ingen riktig aning om, det var Ogge som visade vägen och det var han som kände han som höll i festen. Det var dock inget som förvånade mig. Ville man veta något om någon person så gick man till Ogge för han kände i princip alla i den här staden. Kände han inte människorna man frågade efter så lärde han känna dem för att sedan ge en, en utvärdering av vad det var för person och om det var värt att satsa eller inte. Själv hade jag aldrig utnyttjat hans kunskaper om människor så värst mycket men det hade kommit till nytta då jag ville få lite fakta om Oscar killen.

Något i mig hoppades på att han skulle dyka upp den här kvällen men något annat sade till mig att det inte var rätt. Att han inte var rätt och att det inte alls var schyst att jag ens gick och tänkte på honom då han var alldeles upptagen med en tjej redan. Han hade någon han kunde luta sig tillbaka på. Han hade någon han kunde älska och älska med. Han hade någon som gav honom hopp och liv. Den personen var såklart inte jag utan någon blond bimbotjej som jag hade sett jobbade inne i den där musikbutiken. Sedan hade Omar bombarderat mig med bilder på henne på sms medan jag hade försökt att fokusera på att välja rätt kläder inför kvällen. Det var inte direkt så att jag brydde mig om hur hon såg ut, inte det minsta faktiskt.

"Taggad på fest Felix?" frågade Ogge när vi hade satt oss på tunnelbanan. "Det var flera månader sedan du gjorde något utanför din lägenhet."

"Lite smått kanske, jag känner att det faktiskt kanske ska bli kul att gå ut och möta lite nya människor då jag inte har varit ute på flera månader. Jag har bara mött människor i skolan och för att vara ärlig så är alla där ganska så tråkiga", ljög jag. Egentligen hade jag ingen lust att göra det här. Helst av allt hade jag velat ligga i Oscars armar i soffan framför teven och titta lite halvt på något program. Jag ville känna hans läppar mot min hud och känna det där lilla lyckoruset som jag hade känt i min kropp då han hade kysst mig. Jag följde dock bara med på den här festen för Ogges skull. Han hade tjatat så länge på både mig och Omar som helt hade tappat intresset för att gå på hemmafester, att vi skulle följa med honom. Ingen av oss hade dock nappat på idén och därför fick han gå ut själv. Inte för att det var något problem för honom, han kände ändå hälften av alla människor på plats.

"Jag tycker också att det ska bli kul att komma ut lite, även fast jag skulle vilja vara på balmötet med resten av alla som har hand om det", sa Omar som satt på min vänstra sida på ett av de blåa sätena i tunnelbanan.

"Varför är ni så stressade över balen? Det är inte direkt så att någon kommer bry sig om den mer än nödvändigt", muttrade Ogge och jag nickade instämmande. Omar var verkligen besatt av den här balen och det gick nästan över styr ibland när han förklarade för oss hur fantastisk den skulle vara. För mig som skulle gå ensam, förmodligen med Ogge som sällskap på röda mattan skulle kvällen enbart gå ut på att bli så full som möjligt. Den kvällen skulle jag inte bry mig om att vara hyfsad. Mitt enda mål var att bli så dyngrak som möjligt.

"Vi har redan diskuterat det där så jag tycker inte att det är relevant", svarade Omar väldigt förnärmat och reste näsan i vädret. Jag skrockade lågt för mig själv och försökte hålla inne en suck som så gärna ville fly mig.

"Vi ska av här", sa Ogge efter en stund och reste sig upp. Både jag och Omar följde honom och ställde oss upp för att gå ut genom dörrarna bakom oss. Det var ganska tomt med människor på den här tunnelbanan då klockan hade hunnit bli runt halv tio. Festen hemma hos den här personen vi skulle till hade börjat redan vid åtta men vi kände att det var lika bra att droppa in någon gång vid tiotiden eftersom allt brukade starta igång då - eller senare.

Vi hann bara gå en kort bit efter gatan mot huset vi skulle till innan Ogge blev stannad första gången. Det var några tjejer som presenterade sig och pratade med honom. Inget som förvånade mig direkt, han var en favorit hos tjejerna och sedan så kände han ganska många. Även vi hälsade på de två söta tjejerna med en enkel hälsning men det var inget mer med det. När de hade fortsatt iväg åt motsatt håll så stannades vi ganska genast av Ogges andra vänner som också skulle på festen. Jag höll mig lite bakom honom och hans vänner tillsammans med Omar för att inte störa i deras snack.

"Felix och Omar kommer ni eller? Ni är så jävla långsamma", suckade Ogge och vände sig om. Hans två vänner som såg ut att vara i ungefär samma ålder som oss flinade åt oss och fick mig att bli jätte irriterad. Jag avskydde när någon flinade åt mig precis som om jag vore dum i huvudet.

"Vi kommer, chilla", svarade jag och gick in på uppfarten, fortfarande en bit bakom.

"Jag glömde att säga det innan men det här är i alla fall Tom och Charles, mina barndoms vänner", sa Ogge när vi hade stannat upp utanför dörren. Han pekade på killarna som båda var blonda och såg sådär typiskt skandinavisk ut. Nästan lite som Kalles kaviar killen.

"Trevligt att träffas, jag heter Omar", hälsade Omar och sträckte fram handen och hälsade. Den ena killen tog emot den och skakade löst.

"Ja, och jag är då Felix som ni kanske redan hade kunnat lista ut", sa jag utan att sträcka fram min hand för att artigt hälsa. Jag hade ingen lust att vara artig och trevlig. Helst av allt ville jag bara hem nu. Eller hem och hem, jag ville någonstans och ligga i en trygg famn - gärna Oscars och inte göra något.

Alla vi fem följdes åt in i huset och följde alla andras exempel genom att sparka av oss skorna innanför dörren. När vi hade gjort det följdes vi åt in i huset där det kryllade av människor. Killen som hade festen som satt i soffan och höll lite smått koll på människorna runtom reste på sig och började gå mot oss. Han hälsade på oss alla och välkomnade oss hit. Jag lyssnade dock inte så värst länge på hans tjat då jag kände hur någon knackade mig på axeln. Snabbt vände jag mig om och mötte Biancas glada blick.

"Feliiiix!" tjöt hon av lycka och man märkte ganska klart att hon var onykter. "Jag har saknat dig som faaaaan!"

"Hej hej", svarade jag lite smått obekvämt och kliade mig i nacken.

"Alltså vad fan hände med oss, vi knullade fan varenda dag efter skolan och nu snackar vi knappt. Fan jag typ saknar dig så jävla mycket", sa hon och slängde med håret och försökte se så flirtig ut som hon bara kunde. Det var inget snack om att hon var vacker men jag gillade inte den onyktra sidan av henne. Hon blev alldeles för klängig och nästan lite jobbig. Sedan så hade jag inte de känslorna för henne som hon hade för mig.

"Alltså jag vet inte vad som hände", svarade jag lite osäkert.

"Jag vill att vi ska bli som vanligt igen, jag vill ha dig", viskade hon i mitt öra. Det var så avtändande när hon gjorde det att jag nästan rös av obehag. Hon verkade dock tro att jag tyckte om det.

"För fan Felix, jag är så jävla kär i dig fortfarande", sa hon och tog tag i min hand. Ganska kort senare kysste hon mig väldigt bestämt på läpparna och jag blev riktigt förvånad av den plötsliga beröringen. Snabbt tryckte jag undan henne, torkade bort hennes läppglans på min tröjärm och suckade.

"Men jag gillar någon annan, tyvärr." Det kom ur mig tyst och ganska direkt när jag tittade upp mötte jag inte bara hennes ögon utan även Oscars som stod en bit bakom henne. Man kunde se ilskan i hans ögon, precis som att han antingen var arg på mig eller på Bianca. Jag kunde inte riktigt avgöra.