The music store

Elva

Jag och Omar bråkade fortfarande med varandra. Vi kunde inte komma överens om något, därför hade jag struntat i honom resten av skoldagen och valt att vara själv istället. Ogge som inte riktigt visste vilken sida han skulle välja i vårt lilla tjafs hade jag sagt till att han skulle vara med Omar eftersom jag helst föredrog att vara ensam - i alla fall just nu. Det här med tjafs mellan mig och Omar förekom väldigt ofta men det var mest för att han och jag var så pass lika i det mesta vi gjorde. Vi gillade samma band, samma sorts kläder, samma sorts mat, vi hade samma vänner, samma intressen, ja nästan allt var likadant om man tittade ganska grovt över vad vi gjorde och vad vi intresserade oss för.

I vissa fall var det jätte bra att vi alltid höll ihop och att vi tyckte om samma saker men i vissa andra fall så var det mindre bra. Exempelvis bråkade vi mycket oftare eftersom jag alltid störde mig på saker med honom som jag störde på hos mig själv. Sedan så fick ingen av oss möta på något mer ovanligt då vi i princip bara umgicks han och jag - när vi inte var med Ogge.

Skolan hade jag lämnat lite tidigare än vanligt, jag hade gått in på schoolsoft som var det stället där vi kunde anmäla oss sjuka, kolla vårt schema, se vad vi hade för betyg i olika ämnen, vad vi hade för läxor, veckans matsedel och allt annat som hade med skolan att göra. När jag hade sjukanmält mig så hade jag tagit min lilla promenad genom gränderna mot musikaffären.

För mig hade det nästan blivit en vanesak att jag nu alltid gick den vägen när jag skulle gå till busshållplatsen bara för att jag ville få en liten skymt av killen som drev mig till vansinne. Jag hade sedan första gången jag såg honom haft ett behov av att i alla fall få en skymt av honom. Det spelade ingen roll om det var från en balkongs avstånd eller om det var med någon meter. Jag behövde bara få se honom.

Utan att tänka efter lade jag handen på dörrhandtaget och drog upp dörren till musikaffären och klev in i värmen. Det var några människor i butiken som stod och tittade på vanliga cd-skivor, det var även ett yngre par som stod vid en av långsidorna där det hängde tröjor med rockbandstryck. Själv gick jag raka vägen mot vinylerna som var märkta med "1990" och "2000", alltså enligt mig väldigt ny musik.

Oscar som jag först blev lite tveksam om han jobbade idag klev efter en stunds väntan ut genom draperiet av pärlor. Han blickade ut över butiken och gick sedan och frågade de andra kunderna om de önskade någon slags hjälp. Själv stod jag bara i mina egna tankar och bläddrade bland raderna med musik och lyssnade på hans röst som för mig var bättre än all världens musik. Den mjuka rösten var något jag suktade efter och i mina vildaste fantasier så använde han den när han talade med mig.

"Ursäkta, önskar du någon hjälp?" Han knackade mig löst på axeln och hastigt vände jag mig om för att ännu en gång få skåda hans perfekta ansiktsdrag med de fylliga, väldigt kyssvänliga läpparna, de tydligt markerade kind och käkbenen, de blåa vackra ögonen, den aningen krokiga näsan och de lite snea tänderna. För mig var han definitionen av perfektion.

"Eh, alltså jag vet inte", stammade jag osäkert fram och började klia mig i nacken. Han nickade och tittade med en ganska intensiv blick på mig precis som att han inväntade ett ännu mer utredande svar.

"Säg till om det är något, jag hjälper dig gärna", flinade han till och vände sig om för att återgå till sitt arbete med att hjälpa de andra kunderna inne i butiken. Jag kunde inte låta bli att titta på honom. Studera honom sådär på avstånd igen och bara drömma om att ha honom som just bara min.