Tjugo

654 85 14
                                    

Bianca hade blivit jätte ledsen när jag hade sagt att jag inte längre var intresserad av henne utan av någon annan. Därför hade jag fått mig en rejäl käftsmäll innan hon försvann iväg gråtandes. Jag visste redan sedan tidigare att hon var en sådan person som blev riktigt känslig när hon var alkoholpåverkad, därför gjorde det här inte det bättre. Först hade jag sprungit efter henne och tänkt att jag skulle berätta som det var, att jag inte var intresserad av någon annan tjej utan snarare av en kille. För skulle jag vara ärlig så var hon den enda tjejen jag på riktigt hade fått upp ögonen för.

"Alltså den här kvällen blev ju en jävla flopp", suckade jag och slog mig ner i soffan bredvid Omar som satt med sin mobil i handen. Försiktigt sneglade jag ner i den för att se vem det var han skrev med, och jag blev inte ens förvånad när jag såg vilka det var han skrev med, "balkommittén". Han hade grävt ner sig i den där balen och allt som hade med den att göra att det nästan inte var bra för honom då han verkligen hade alldeles för höga förhoppningar.

"Mm, ska vi dra eller?" frågade Omar och tittade upp ur sin mobil. Skulle vi åka hem nu skulle han förmodligen åka hem till den där personen som hela gänget som skulle fixa med balen var hemma hos. Det här var Ogges kväll och vi hade lovat honom att vara här för hans skull, därför tyckte jag inte att vi skulle åka hem.

"Nej vi stannar här, i alla fall ett tag till", svarade jag och ryckte på axlarna. Min blick sveptes över det trånga rummet fyllt av folk men stannade när jag mötte de blåa ögonen tillhörande Oscar. Han tittade på mig med en väldigt intensiv blick och det fick nackhåret att resa sig på mig.

"Gå bort till honom, han har stirrat på dig sådär i minst tio minuter nu", sa Omar från ingenstans.

"Va?" gav jag ifrån mig även fast jag hade hade hört precis vad han hade sagt.

"Ja, den där killen där borta, han har stirrat sönder och verkar verkligen vilja dig något. Gå dit och snacka med honom så slipper vi ha honom stirrandes på oss." Omar nickade mot Oscar och knuffade sedan i mig för att jag skulle gå mot honom. Motvilligt ställde jag mig upp och började gå med osäkra steg bort mot honom. På vägen mötte jag Ogge ståendes med någon helt okänd tjej, hånglandes. Inte för att det förvånade mig. Han hade alltid någon ny tjej varje fest han besökte. Det var precis som att han inte kunde hålla sig till en tjej, trots att han alltid kallade sig själv för en förhållande kille.

"Vem var tjejen?" En irriterad röst hördes från min högra sida när jag hade stannat upp för att titta lite snabbt på Ogge och den där tjejen som stod med sina tungor i varandras halsar.

"Va?" Efterblivet tittade jag mot hållet där jag hade hört någon tilltala mig och precis som jag trodde var det Oscar som talade. Jag kände mig alltid så efterbliven när jag pratade med honom, det var som att jag aldrig fick ur mig några ord utan var helt stum. Tom på ord. Kanske var det för att jag var nervös, eller så hade jag helt enkelt inte något att prata med honom om.

"Ja, den där tjejen som hånglade upp dig för ett tag sedan." Oscar lät nu mer arg än irriterad, precis som att han tyckte att jag hade svikit honom eller något sådant. Grejen var bara den att jag inte kände honom. Jag visste knappt vem han var eller vad han gjorde mer än att han jobbade i den där skivaffären vid min skola. Sedan hade han flickvän, därför förstod jag inte heller varför det var så värst intressant att vara på mig.

"Mitt, vad ska man säga? Ex?" svarade jag osäkert. Han bara skrattade till frustrerat.

"Ja jo men precis", sa han och ruskade på huvudet. "Allvarligt nu, vem var tjejen?"

"Hon heter Bianca och jag var typ tillsammans med henne för några månader sedan, eller vi låg i alla fall med varandra och hade oss", svarade jag och kom på mig sedan att jag hade gett kanske lite för mycket information till honom.

"Så det är slut mellan er eller?" frågade han.

"Men ja? Är du helt jävla dum i huvudet eller?" suckade jag och tog mig förbi honom. När jag passerade förbi dunkade jag min axel i hans bara som ett tecken på att jag också var lite småsur. Med bestämda steg gick jag bort mot köket för att hämta något att dricka. Inte alkohol som alla andra ungdomar på den här festen hävde i sig utan ett glas vatten. Alkohol hade jag fått tillräckligt av den här kvällen och jag hade faktiskt ingen lust att bli så full att jag inte minns vad jag hette.

"Blev du sur nu?" Oscars röst hördes retsamt bakom mig och jag blev alltmer irriterad. Trots att jag mer än något annat ville ha honom nära, att han skulle kyssa mig och hålla om mig så ville jag just nu bara slå till honom, skära av hans tunga och få honom att hålla tyst.

"Kan du snälla bara sluta förfölja mig?" kontrade jag.

"Jag gör bara som du. Du har ju förföljt mig ett bra tag nu", flinade Oscar och såg väldigt nöjd ut.

"Eh, jag har inte förföljt dig?" sa jag förolämpat. Ett ännu högre skratt flydde hans läppar nu jämfört med en stund tidigare då han hade skrattat åt något jag hade sagt.

"Nej men precis, du har bara varit där jag har jobbat ett dussintalsgånger utan någon anledning", suckade han uppgivet. "Felix det syns på dig att du vill ha mig, att du vill röra vid mig, att du vill ha mina läppar mot din hud, att du vill känna mig nära."

Jag försökte på något sätt ta mig ur den här situationen som genast blev väldigt genant. Han visste vem jag var och han hade lagt märke till mig. Han hade sett igenom mitt lilla skådespel som jag hade spelat för honom, bara för att inte bli alldeles för påkommen. En tung suck gick ur mig igen och jag tittade på Oscar som nu hade förflyttat sig läskigt nära mig. Ännu en gång fick jag det där suget i min mage, precis som jag hade känt innan han hade kysst mig senast.

"Följ med mig hem och visa mig precis hur du skulle röra vid mig om jag var bara din", viskade han och drog sina fingrar försiktigt över min kind, ner mot mitt käkben. Jag visste inte vad jag skulle säga eller hur jag skulle reagera. Skulle jag följa med honom eller skulle jag stanna här och vänta tills det att Ogge och Omar skulle dra sig hemåt. Det var ändå det här jag hade velat så länge men det kändes inte rätt då jag visste att han hade flickvän och jag ville inte hamna mittemellan dem.

"Du har flickvän Oscar, gör inte så mot henne", mumlade jag tyst.

"Äh, strunta i den slynan, jag tycker ändå inte om henne. Hon är bara något jag har för att kunna bli tillfredsställd när jag vill, det är inte direkt så att jag tycker om henne", sa han väldigt bestämt och fortsatte att röra sitt finger neråt mot ringningen i halsen på min tröja. Snabbt slog jag undan hans hand och svalde.

"Okej visst", sa jag väldigt självsäkert och han log mer än nöjt åt mitt svar precis som att han hade önskat sig att jag skulle svara det.

The music storeDonde viven las historias. Descúbrelo ahora