If you only knew...

Kapitel 12

Sofies P.O.V:

Han ser min min och skrattar åt mig innan han går in i bilen och jag följer efter. Vi sätter oss i bilen och han börjar köra, gud vad underbar denna bilen är!!

Vi kör under tystnad tills jag bryter den " Du har verkligen en underbar bil... " Han vänder sig om lite snabbt och ger mig ett badboy leende innan han kollade på vägen igen. " Tack, jag hoppades på att du skulle tycka om den, färgen får mig att tänka på den underbara tajta, sexiga, korta och svarta klänningen... "

"Jag vet vilken! " Jag himlar med ögonen och han skrattar till och kollar lite snabbt på mig och återvänder sen till vägen.Plötsligt är vi utanför skolan och jag ska precis kliva ut ur bilen då Max hoppar snabbt ut ur den och går runt bilen. Han öppnardörren åt mig och jag skrattar till innan jag kliver ut. Jag ser att Oscars gäng står vi ingången och kollar på oss och min blick dras snabbt till Simon som stirrar hotfullt mot Max... Såklart!

"Hora! " Både jag och Max vänder oss om och ser att Josh står där, han har ett bandage runt huvudet och kollar argt på oss. Jag hinner inte reagera innan Max har gått fram till honom och dem står framför varandra och blänger på varandra.

"DU KALLAR HENNE INTE FÖR DET! " Max skriker åt honom och jag ser hur hela han spänns, jag kollar åt Oscars gäng igen och ser att dem har börjat närma sig " Vad fan är ditt problem, för det första så säg vem jag har legat med för att vara hora och för det andra så var det aldrig något " vi " bara för att du har inbillat dig något! "

Jag skriker åt Josh och han blänger på mig och sen på Simon "Med honom! " Han pekar på Simon och jag vänder mig åt Simons håll och hans kompisar o:ar åt honom. " Jag har INTE legat med Simon! " Jag skriker och kollar sen argt på Oscar, James och Chris.

Max kollar på mig och sen på Josh igen innan han ger honom en knytnäve i ansiktet och står sen bara där bredvid mig. Jag lägger mina händer på Max axlar och försöker lugna ner honom " Max, ta det lugnt! " Max började långsamt lugna sig då Oscar kom med sin spydiga kommentar " Naww... Har lilla Sofie skaffat sig en beskyddare? Inte lika tuff som innan? "

Max var just på väg mot dem men jag stoppade honom, det här var min fight!! " Jag tar hand om det " säger jag tyst till honom och går fram till Oscar " Jag behöver ingen beskyddare för jag är ändå mer är dubbelt så stark som du! " Fräser jag åt honom och han ger mig ett player leende.

"Josh kanske hade rätt att du inte är något annat än en smutsig hora! "
Viskar han så att inte Max hör och jag får nog!Han ska inte kalla mig för en smutsig hora!!

Jag tappar kontrollen och han får ett knä mellan benen och sen tre nävar på högra kinden. Max stoppar mig när jag ska ge honom ett fjärde slag " DU KALLAR MIG INTE FÖR DET, FATTAR DU?!! "Jag skriker och känner att tårarna har börjat bränna under mina ögonlock men jag tänker inte släppa fram dem, visa att han sårade mig!!

Max håller i mig men får också ett slag på vänstra kinden innan jag förstår att jag precis slog till honom utan anledning. Alla kollar på oss, inte förrän nu har jag märkt att många personer har samlat sig runt oss.

Jag kollar på Max och känner hur mina ögon börjar vattnas, han märker nog också det för han ber mig att följa med till bilen och det är vad jag gör. När vi har satt oss i bilen börjar han köra men stannar på en liten skogsväg.

"Sofie... " Jag vet vad han tänker säga så det ända jag kan komma för att hindra honom från att säga det är att gå ut ur bilen. Jag går ut och sätter mig ner på gruset och tar stöd av bilen. Max går ut ut bilen och sätter sig bredvid mig " Sofie,snälla prata med mig! Vad har hänt? Vad sa han? Vad handlar ALLT detta om? "

Säger han panikslaget men ändå lugnt, jag känner att jag inte kan hålla min tårar inne längre så jag låter dem rinna, låter trycket gå iväg med dom.

Max kramar om mig och där sitter vi på en grusväg lutande mot hans bil, han med mig i sina armar. Jag slutar gråta och kollar på honom" Vad har du gjort med mig? Jag har knappast gråtit på ett år och så fort som du är tillbaka kan jag inte hålla mig? "

Han kollar på mig och ger mig ett svagt leende " Det är bara för att jag älskar dig " Jag kollar på honom, jag vill bara förlåta honom och bli hans igen! Men samtidigt vill jag visa honom att man inte kan behandla mig så! Gud vad livet måste vara komplicerat!!

Jag stänger av min hjärna som snart kommer att sprängas och kollar upp på honom innan jag kysser honom. Han kysser mig tillbaka och efter en stund drar jag mig undan och kollar åt skogen, jag vill förlåta honom men ändå inte. Jag vill berätta för honom men ändå lite!

Varför måste allt vara så svårt? " Kan vi åka hem nu? " Han nickar och hjälper mig upp och öppnar dörren så att jag kan kliva in. Vi kör under en tystnad och så fort vi har kommit fram rusar fram till dörren och sen in till mitt rum.

Jag lägger mig i sängen och gråter, alla hemska känslor från förra året har kommit tillbaka! De hemsöker mig och tar kål på mig! Den kvällen var det mest hemska som hade hänt mig! Jag tar det som ligger närmast mig som tydligen visar sig vara ett glas och slänger det i väggen.

Max kommer snabbt in för att se vad som har hänt och ser mig ligga gråtande och ett glas som har hamnat på golvet och gått sönder.

"Sofie! Nu berättar du för mig om vad som har hänt! " Jag skakar på huvudet och han sätter sig bredvid mig, Jag sätter mig i hans knä och ger honom en kyss och kramar sen om honom.

"Sofie? " Jag vet att han väntar på att jag ska berätta men kan jag verkligen göra det? Jag kollar upp på honom och ser att han är orolig och ledsen " Varför litar du inte på mig? "GUD !! Om han bara visste min hemlighet!! " Jag litar på dig..." Jag sväljer hårt.

"Max... Jag har... "

PLINGPLONG!

Vi kollar både två mot dörren och Max reser sig långsamt upp för att öppna.

Max P.O.V:

Jag går ut ur rummet, VEM FAN STÖR NU NÄR HON SKA BERÄTTA!???!!!! Jag går fram till dörren och där står Simon.