Kapitel 21

2K 57 3
                                    

Sofies P.O.V:

Mike går ut ur köket och kvar står jag och Simon " Jag tror att han gillar mig " han kollar på mig och skrattar till "Gillar dig? Vem fan skulle gillat ett sånt as som dig? ". Jag skrattar till och känner plötsligt ett par händer på min tröja och känner sen snabbt hur Simon börjar kittla mig. Jag faller till golvet medan han fortsätter att kittla mig, nu ligger han lite snett och lätt över mig. " Ta tillbaka det " Jag skakar och han fortsätter att kittla, plötsligt känner jag hans läppar mot mina och hans händer har slutat kittla mig. Men jag kan inte sluta skratta så när han försöker kyssa mig fortsätter jag att skratta, lyckat.

Jag känner hans läppar ännu en gång mot min mun och denna gången börjar jag inte skratta utan besvarar den, den är så mjuk och skön att man smälter. " Ska ni fortsätta ligga på golvet och snart börja hångla eller tänker ni akta er så att jag kan laga något att äta? " Jag avbryter kyssen och kollar upp, där står Mike med snett leende. Jag känner hur mina kinder färgas röda men Simon verkar inte bry sig om det " Jag kan stanna här " säger Simon och ger mig ett busigt leende. Jag puttar lätt av honom och ställer mig sen upp och kollar på min bror som bara skrattar, "Jag ska bara på toa "jag springer ut ur köket och in till toan.

Simons P.O.V:

Sofie går upp och jag stannar med Mike i köket under en pinsam tystnad "Du, jag tänker inte skrämma upp dig eller något sånt men jag ska varna dig, sårar du Sofie så kommer det att sluta illa för dig,förstår du? Hon är min lillasyster och hon har gått igenom mycket så gör du något mot henne eller får henne att må dåligt så ska jag hitta dig, förstår du? " Wow... Hennes ex, hennes bror,alla ska hota eller slå till mig. Jag nickar stelt då Sofie kommer in, gud vad vacker hon är " Ska du med upp eller ska du hjälpa Mike att laga mat? " Jag skrattar stelt till och vi går upptill hennes rum. Hon stänger dörren och kollar misstänksamt på mig " Vad sa han? ". Hon suckar högt och sätter sig på sången och jag bredvid henne " Lite sånt sårar du min syster så ska jag döda dig prat... " hon nickar och se besvärad ut." Förlåt för honom, men försök att förstå okej? "Jag nickar och ger henne ett leende, hon ler tillbaka och det gör mig helt varm inombords. Hon ska bli min, Sofie ska bli min och detta med låtsas pojkvän kom perfekt. Jag sneglar på hennes läppar och sväljer hårt, jag skulle vilja kyssa dem så mycket, känna dem mot mina igen. Hon har nog märkt att jag sneglar på dem för hon sväljer ännu hårdare än jag, jag tappar kontrollen och slänger mig lite lätt på henne medan jag kysser hennes läppar.

Sofies P.O.V:

Jag har märkt att Simon sneglar ner på mina läppar och sväljer hårt,gud! Vad ska jag göra? Jag höll ju på att falla för honom innan och det vill jag inte ska hända igen. Fast det ser så frestande ut,hans mjuka läppar mot mina... Jag undrar hur han ser ut i baröverkropp... VÄNTA VA? Sofie, du tänkte inte det där precis, hördu?!!

Jag ser plötsligt på honom och sen är han över mig och pressar sina läppar mot mina, jag vet inte om jag ska protestera eller besvara men jag antar att några kyssar inte skadar. Jag besvarar den och drar händerna till hans nacke medan han håller min midja i ett stadigt grepp, hans läppar smakar mint och apelsin (antar att det är en blandning av tuggummi och juicen som jag hällde upp). Jag känner hans tunga som stryker på min läpp, han vill ha inträde in till min mun och med andra ord vill han ha tillstånd till att vi ska hångla.

Innan jag har hunnit tänka efter öppnar jag min mun och våra tungor börjar röra sig tillsammans in någon slags erotisk dans och det känns underbart. Vi hånglar och jag känner hans värme och det känns ärligt talat att vi ska smälta samman. Men plötsligt känns det som om jag har fått ett hårt slag i ansiktet då jag inser att han gör det bara för att han är min " låtsas pojkvän ". Jag drar mig undan och kollar förvirrat på honom, vad ska jag ta mig till? " Sofie... Snälla bli min! Inte på låtsas utan på riktigt, snälla! " Jag fryser till, är han seriös? Efter allt ont han har gjort mig? " Tyvärr Simon... Jag kan inte lita på dig, förlåt "

"Du kan lita på mig! Vad har jag gjort för att svika ditt förtroende? " Är han seriös? Jag skrattar inombords men på min min ser jag nog mer arg ut. Jag reser mig snabbt upp och kollar på honom medan jag drar handen genom håret " Till exempel, sa min hemlighet till personer som hatar mig? Det kommer att komma ut när som helst! " Han kollar ut genom fönstret och jag ser att han plågas men jag kan inte skjuta undan detta. " Förstår du nu? " Han kollar på mig och nickar medan han ställer sig upp,går fram till mig. Han ställer sig några centimeter ifrån mig och vi andas både två tungt. Han böjer sig lätt fram och kysser mig lätt på läpparna, jag är som förlamad. Mina armar och ben kan jag inte röra, jag är fast och vet inte om jag gör rätt men jag drar mig undan. " Låtsas ihop " Säger jag medan jag ser hans ledsna min, det får mig att må dåligt så jag tar och kramar om honom.

Jag håller om honom och han besvarar kramen lite lätt, och kollar sen in i mina ögon. " Kan du i alla fall förlåta mig? Bli min vän? " Jag kollar på honom med stora ögon, kan jag det? Ja det kan jag, han hjälper mig faktiskt och är väldigt övertygande(tror faktiskt inte att han har spelat om man tänker på med vilken stolthet han sa att han är hemma hos sin flickvän till Max).

Jag nickar och ger honom ett leende som han besvarar. " Du borde gå,det börjar bli sent " " Eller ska jag kanske stanna övernatten? " Jag skakar långsamt på huvudet medan han skrattat,vi går ut till hallen och Simon sätter på sig skorna. " Ska jag hämta dig på morgonen? " jag ger honom en mjuk kyss på läpparna innan han går " nej tack, men vi ses på skolan, hejdå ". Han säger hejdå och går medan jag hör någon harkla sig bakom mig, fan.

Jag vände mig om och ser att det är Max, " Så du och han, men vi då? ". Jag kollar bort och väntar på att han ska säga något mer, " Sofie, jag älskar dig! Han leker bara med dig! ". "Nej det gör han inte! Han du sluta förstöra för mig?! " Då kommer Mike ner, jag hoppas på att han hörde allt så att han kan ställa sig på min sida. " Max kom hjälp mig att duka, maten är klar " Han blänger på Max medan han säger det, och ger mig ett leende sen.



If you only knew...Where stories live. Discover now