If you only knew...

Kapitel 30

Sofies P.O.V:

Jag springer, springer därifrån så snabbt jag kan för att inte Mike ska kunna komma ifatt mig. Jag lämnade honom där utan ett ord, bara försvann. Jag känner att det börjar rinna ner för mitt ansikte och jag antar att det är svett tills jag börjar se suddigt, tårar.Jag måste sova, men var? Jag tänker iallafall inte gå hem! "Sofie! "

Det är James röst, han kanske kan hämta mig. " Hej... Skulle du kunna hämta mig? " Jag kollar runt och ser att Simon står på andra sidan vägen och kollar chockat på mig. Jag lägger på innan James har hunnit svara, jag vill inte att han ska veta vad som händer.

"Sofie? " Jag gråter inte, varför skulle jag? Det var hans eget val att lämna mig och gå över till Monica. Jag förstår inte varför han kollar så konstigt på mig så jag kollar ner på mig,just det. Jag har på mig mina dans kläder, de är väldigt attraherande av män. Han börjar gå mot mig medan jag sätter på mitt pokerface.

"Sofie? Vad gör du här? " Jag kollar ner på min mobil som börjar ringa och det står James på displayen. " Hallå? "Simon ser också att det är James som ringer så han ser lite oförstående på mig. " Var är du? Var ska jag hämta dig? "

"Ehm... Jag vet inte riktigt var jag är... Men... Glöm det, okey? "Jag lägger på för att det ser ut som om Simon ville säga något till mig. " Du och, James? " Han låter sårad men man ser inget på hans ansiktsuttryck, jag himlar med ögonen. " Nej och varför bryr du dig ens? " Han kollar bort medan jag ser att han snart kommer att börja gråta, kom igen, var en man!!

Jag tar upp min mobil och ska ringa Shawn då jag kommer på att jag inte vet var jag är. " Var är jag någonstans? " "Slipney Road 34 "

"Shawn? Kan du hämta mig? Jag är på Slipney Road 34? " Han svarar med ett enkelt okey och jag lägger sen på. " Är du tillsammans med Shawn? Han skulle väl iväg? "

"Nej, han missade flyget " Han nickar bara lite medan jag hörsteg bakom oss. Jag vänder mig om och ser någon som är uppklädd mer än nödvändigt och slampigare är nödvändigt. "Älskling! Ska vi åka? " Monica blänger sen på mig innan hon går fram till honom och börjar hångla upp honom, äta enligt mig.

Jag hör en bil tuta och känner igen min bil, tack Shawn!! Shawn ser att det är Simon och någon tjej som står en bit bort och äter upp varandra så han flyger upp ut Säter och sliter bort Simon från Monica. " Ditt jävla as!! " Shawn och Simon börjar slåss medan jag och Monica kollar på " Men gör något då!!! "hon skriker åt mig medan jag himlar med ögonen.

"Shawn! " Shawn vänder sig mot mig medan jag håller på och sätta mig i förarsätet.

Simons P.O.V:

Monica slänger sig på mig och trycker in sin tunga i min mun, jag kvävs nästan. Sofie står en bit från oss medan jag besvarar kyssen, Monica är så mycket bättre! Jag hör en bil tuta så jag vänder mig och ser hur Shawn rusar snabbt fram till mig och vi börjar slåss. Sofie ropar på Shawn som vänder sig om och snabbt springer fram till henne.

"Du ska inte köra efter sju shots!! " Sju?!!! Borde inte hon vingla ens lite? Jag ser hur Shawn börjar närma sig mig igen men inte lika spänd denna gången. " Är det så du ville att det skulle va? Att hon ska dricka så jävla mycket på en måndagskväll? Att hon ska stänga ute alla och bara springa ifrån när någon försöker komma nära? Du har nog inte märkt det för du har redan ersatt henne, hon kommer inte erkänna det men det gör ont, varje gång du gör så! Ett råd, akta dig för Mike och Max, de såg dig idag och var inte särskilt glada! " Han väser det i mitt öra och går sen fram till bilen och kör iväg.

Max P.O.V:

Jag sitter med killarna och spelar FIFA, Gabe är hemma redan men Mike och Sofie är fortfarande borta. Shawn åkte för någon stund sen och vi började spela tills dörren slåss upp. Jag går ut till hallen för att se vem det är som har kommit och märker att det är Shawn och, Sofie?

Hon skiter i mig och går in i vardagsrummet där hon tar tag om Gabes krage utan att ta hänsyn till sin skadade hand. " Berättade du för honom var jag var?!! " Hon skriker högt medan jag ser hur håller om hans krage hårdare och hårdare. Ingen spelar längre utan de kollar på Sofie och Gabe istället.

Hon släpper honom och tar snabbt upp mobilen medan hon springer därifrån och in till sitt rum. " Vafan... " Jacob kollar med stora ögon på Gabe och sen på mig, det beskriver nog situationen bra. Jag går upp till hennes rum och går in utan att knacka. Det jag ser känns som ett stopp i tiden.

Sofie är inte där men fönstret är öppet, hon kanske är uppe på taket men tänk så har hon hoppat? Jag kollar upp från hennes fönster och ser en skepnad uppe på taket, tack gode gud! Men det som förvånar mig är inte att hon är där utan att man hör när hon gråter. Jag klättrar upp och sätter mig bredvid henne, hon faller med huvudet på min axel och gråter bara ännu mer.

"Varför gör han så? " Jag kramar om henne och hon kramar mig tillbaka, nu förstår jag hur det måste ha varit när hon såg mig med tjejen från festen. " Sof? Du borde gå och lägga dig, okey? Den är redan halv tre och var är Mike? " Hon nickar och reser sig upp med min hjälp och slungar sen ner till hennes rum.

"Okey, jag vet faktiskt inte jag sprang bara därifrån " Jag spärrar upp ögonen medan hon låter bara lugnt och avslappnat. Hon kramar om mig en gång till och börjar gråta igen. Hon viskar sen ett godnatt innan hon går och lägger sig.

Jag stänger dörren efter mig då jag hör hur killarna börjar skrika lite fulare ord så jag går ner för att se vad som händer. Alla killarna står i hallen så jag tränger mig förbi och ser James,Lukes lillebror skrikande. " Vad fan håller ni på med?! "

"James säger att han är här för att ' prata ' med Sofie "Gabe ser rasande för ärligt så är både jag och Gabe som bröder för Sofie, men det är ju inte James fel utan Simons. " Jaha men sorry James, hon har precis lagt sig och Simon har ställt till med tillräckligt mycket så han borde vara glad att inte han ligger på sjukhus ÄN "

Sofies P.O.V:

Jag hör skrik från nedervåningen så jag bestämmer mig för att kolla vad som händer. Jag går långsamt ner för trappan och ser att killarna står och argumenterar med, James? " James? "Säger jag med en hes röst och alla vänder sig om och kollar på mig, bra att man inte ser att jag grät.

"Sofie? Hur mår du? Jag tänkte kolla eftersom att du ringde mig typ tre gånger och lade på? " Jag sätter på mitt pokerface och sätter på ett leende, " Ja, du förstår... Simon och allt det är så jävla komplicerat och min bror och ja... Det är bara mycket på gång " Jag går normalt fram till honom och ger honom ett större leende.

"Ehmm... Jag ska ner till stan till snabbt, hänger du med? " Han nickar tvekande medan han kollar på killarna som glor på oss innan någon drar till i min arm. " Du ska ingenstans! " Max drar mig lite till tills han får ett knä i skrevet och släpper taget av mig med ren reflex.

"Någon mer? " Med det går jag ut ur huset med James efter mig,jag hoppar in i hans bil och han följer efter fast till förarsätet." Så...Var ska vi? " Jag tänker en stund, var ska vi?

"Till frisörsalongen " Han kollar förvirrat på mig men håller tyst och kör iväg. " Vad ska du göra? "

"Du vet inte hur jag var innan men jag vara 99,9% oskyldig, nu är jag inte samma jag men jag ser ut som mitt gamla jag "