Bad Boy or Good Girl?

Part 26

Rose POV

Han kollar upp.

  "Alex?"   "Rose?"   "L-le-v-ver  du!?!" Frågar jag chockat. Han nickar och jag får rysningar i hela kroppen och kallsvettas. Jag springer snabbt till toaletten. Jag gråter och sen sköljer jag mitt ansikte med vatten. Alex kommer in.

  "Varför låtsades du vara död?!" Halvskriker jag gråtandes.   "Ehm... asså, jag har alltid gillat dig, jag har gillat dig sen första dagen jag såg dig."   "Hur tror du att jag kände när jag TRODDE att du var död?" Skriker jag. "Tror du att det var så enkelt för mig?! Jag trodde att du var död, och att allting var mitt fel! " Det var inte enkelt att tro att det var tack vare mig du dog! "Förstår du inte det?"

Jag gråter ännu mer. Jag gråter för att jag egentligen inte vet hur jag ska reagera. Ska jag vara lättad eller ledsen? Ska jag skratta eller gråta? Ska jag gå eller stanna?

  "Jag fick reda på att du åkte med Jack och det var inte lätt för mig heller" säger han och fäller en tår.

  Han tar ett steg närmare mig och tar min hand. Han kramar mig försiktigt Jag har saknat honom så j*vligt mycket att jag kramar honom tillbaka. Jag har saknat hans doft, hans stora armar som skyddat mig från allt. Ett år utan honom har inte varit det enklaste. Jag släpper honom och tar av mig mitt förkläde, "Jag kan inte jobba kvar här längre, säger jag och ger honom förklädet och springer därifrån.

Jag springer så fort jag kan. Jag springer hem och slänger mig på sängen och bara gråter.

Jag vaknar av att någon väcker mig. Det är Jack.

"Varför är inte du på jobbet?"

Jag försöker minnas. Varför är jag inte på jobbet? Jag tänker ett tag och då kommer jag ihåg vad som hände.

"Alex l-le-v-ver," säger jag, jag säger det som att jag precis har fått reda på det. "Va?"

Jag nickar.

" Hur vet du?""Han är chefen på cafeet"

Jag gråter för typ tionde gången idag. Han kramar om mig. "Jag har  sagt upp mig, säger jag och bryter tystnaden. " Jag glömde min telefon på cafeet""Jag kan gå och hämta den till dig""Jag vill följa med""Är du säker?"Jag nickar.

Vi går in till cafeet och jag går in till rummet där jag hade mina saker. Jack väntar utanför.

"Varför gick du?" Frågar Siri. "Det är komplcerat, säger jag. "Så du kommer inte tillbaka längre? "Nope"

Hon kramar mig.

"Men jag kan ta ditt nummer, så vi kan mötas.

Hon nickar.

Ett till kapitel! YEY! Jag tror att det kommer ett till idag och då får ni veta vad som händer! Som det ser ut nu behöver jag bara 2-3 kapitel kvar. Enligt min plan så är berättelsen klar imorgon. Vad tycker ni om kapitlet? Kommentera gärna.