Anxious || Harry Styles (Swedish translation)

Kapitel elva

VIKTIGT!!!:

Det här kapitlet innehåller ämnet självmord. Om det här ämnet gör dig ledsen eller att du tycker att det är jobbigt att läsa om det, hoppa då snälla över Harrys berättelse i det här kapitlet.

Ni är alla vackra och ni behöver inte ha eller få otäcka tankar bara för denna bok. Meningen med den här är att försöka göra det lite lättare för dom som tänker på det här och har tillexempel ångest. Om ni har det jobbigt fortsätt och kämpa och ge inte bara upp. Ni är vackra och sjukt starka och kom bara i håg att det finns massor av människor som älskar er.

Här kommer kapitel elva.

========================

KAPITEL ELVA

Efter att jag har tagit en sabb dusch, blåser jag mitt hår och gör det till en inbakad fläta längs med baksidan av mitt huvud. Jag går ut ifrån badrummet och sätter på mig mina svarta leggings och en för stor marin tjocktröja och jag sätter även på mig långa marin strumpor. Jag går tillbaka till mitt badrum för att ta på fuktkräm på mitt ansikte för att förhindra att det ska bli torrt. Sen tar jag snabbt på mig lite mascara och eyeliner så att det ser ut som att jag la ner lite tid i alla fall på hur jag ser ut. När jag är nöjd, går jag ut ifrån mitt badrum och går ner till nedervåningen.

Jag ser att Harry sitter på våran soffan med våra mammor. Harry har på sig svarta tajta jeans, en uppknäppt skjorta och en vit t-shirt under den. hans hår är fint gjort till en Cliff uppe på hans huvud. Jag ler söt åt honom när jag ser att hans kinder är ljus rosa ifrån pinsamhet.

"Du och Joelle såg så söta ut igår kväll." Säger Harrys mamma till min mamma samtidigt som hon kollar på Harry. Och nu vet jag varför han tycker det är pinsamt.

"Det tror jag säkert. Myste ni två med varandra?" Frågar min mamma Harry medans hon puffar lite lätt på Anne med sin armbåge. Anne fnittrar och nickar för att svara på min mammas fråga. Jag springer snabbt ner för resten av trapporna och ställer mig framför min mamma.

"Hej Harry." Ler jag mot honom. Han kollar på mig och släpper ut en suck fylld med lättnad. Han ställer sig upp för att stå bredvid mig.

"Aww ni två ser jätte söta ut!" Ler Anne. Jag ser hur hon tar fram sin mobil och pekar på oss. "En bild." Säger hon samtidigt som hon håller upp ett finger mot oss.

"Mamma." Stönar Harry.

"Ja. Ställ er där borta, nära trapporna." Säger min mamma och puttar bort oss till trapporna. Hon tar också fram sin mobil och dom tar en bild på oss när vi står där bredvid varandra, sida vid sida.

"Kan vi gå nu?" Frågar jag min mamma. Hon skrattar.

"Ja gumman. Ha så kul!" Säger hon och kramar oss båda.

"Ha så kul. Kom inte hem alldeles för sent." Säger Anne och kramar oss.

"Hejdå." Säger jag och Harry innan vi springer bort till ytterdörren för att ta på oss våra jackor och skor.

"Vad sa dom till dig innan jag kom?" Frågar jag när vi går ner för dom små trapporna nedanför dörren.

"Dom frågade vad vi gjorde igår kväll och dom sa även hur söta vi var." Han rodnar lite lätt. Jag fnittrar åt hur blyg han är om det här ämnet, fast jag skulle också rodna.

"Vad svarade du?" Retas jag med honom med att fortsätta med samma ämne.

"Uh... jag sa att vi åt middag och kollade på TV." Säger han långsamt. Jag ler åt hans svar.