Anxious || Harry Styles (Swedish translation)

Kapitel fjorton

KAPITEL FJORTON

"Joelle. Hjärtat, vakna." Jag känner min mamma skaka lite lätt på mina axlar. "Du kommer att bli sen för Harry att hämta dig." Hör jag henne fnittra.

"Vad är klockan?" Säger jag och lutar mig ner tillbaka emot kudden.

"Den är 7:40, gumman."

"Okej. Tack så mycket, mamma." Säger jag medans jag försöker öppna mina ögon.

"Somna bara inte om igen." Säger hon och går utifrån mitt rum. Jag tar ett djupt andetag.

Igår kväll måste ha varit den sämsta kvällen någonsin. Jag kom hem runt åtta på kvällen och hade middag med min mamma. Sen kollade jag på TV med henne i en och en halv timme innan jag gick till mitt rum. Jag var så trött och utmattad då, men jag kunde bara inte sova, hur mycket jag en försökte. Jag försökte med att dricka vatten, räkna ner ifrån hundra några gånger, men det funkade ändå inte. Mitt huvud var fullt med olika tankar.

Så i slutändan, Sms:ade jag med Harry, (som heller inte kunde sova) fram till tre på morgonen. Så småningom somnade jag med vaknade upp igen varje timme. Mina drömmar var jätte konstiga. Dom hade antingen något att göra med Engelska lektionen, Abbey eller Sophie. Jag kommer inte ihåg så mycket av dom, men jag är glad för att dom inte var så skrämmande att jag vaknade upp och grät.

Jag går upp ifrån min säng, och in i badrummet. Jag byter snabbt om till leggings och en lång vit t-shirt. Jag sätter upp mitt hår i en tofs och sätter på mig vita strumpor på mina fötter innan jag går ner för trapporna. Jag kände hur mina ögon hade mörka ringar under dom men jag är för trött för att försöka dölja dom med smink.

"Morgon." Säger jag när jag gåt in i köket.

"God morgon. Är du okej? Fick du tillräckligt med sömn?" Jag skakar på huvudet.

"Kunde inte sova." Jag häller vatten ifrån vattenkokaren ner i en mugg och lägger i en te påse. Jag sätter mig ner bredvid min mamma och dricker den lugnande vätskan. Jag har ingen aptit för att äta.

"Är allt som det ska?" Jag nickar. Jag vet inte hur jag ska förklara den här situationen för min mamma så jag bara skakar bort ämnet. "Du har ett möte den här eftermiddagen. Glöm inte bort det." Det här får mig att må lite bättre.

"Det kommer jag inte, tro mig." Säger jag ärligt, för det mötet är min biljett till att slippa redovisa.

"Du behöver nog skynda dig lite nu, jag tror att Harry är utanför." Hon ler när hon säger hans namn och det gör jag med och ställer mig upp. "När hade du tänkt att berätta för mig?" Frågar hon.

"Kanske efter några dagar." Säger jag osäkert.

"Oh, men ni är jätte söta tillsammans. När hände det?"

"Tre dagar sen." Ler jag emot henne.

"Älskar du honom?" Frågar hon ivrigt.

"Mamma." Mitt ansikte börjar att hettas upp. Jag går bort till ytterdörren, vilket är precis bredvid köket, och tar på mig min jacka och boots. Jag hör min mamma skratta.

"Hejdå, Joey. Ha en bra dag i skolan." Jag går tillbaka till henne och ger henne en kram och en puss på kinden.

"Tack." Säger jag nervöst och går ut igenom dörren med min väska på axeln. Jag ser Harry köra upp efter några sekunder och jag går in i hans bil.

"God morgon, Harry." Hans ögon är röda och det finns större, mörkare påsar under hans ögon. Det påminner mig om att hans tillstånd är mycket värre än vad mitt är och jag känner mig plötsligt som en hemsk människa. Jag tar tag i hans hand.