För alltid?

13: Två sidor

Emilia stängde dörren till bilen och gick långsamt mot skolgården. Hon stannade och tittade sig omkring. Oscar syntes inte till, inte Lydia heller. Emilia suckade och gick in till skolgården. Det var kallt. Hon rotade i väskan efter sin munkjacka och virade den om sig. Värmen omslöt hennes kropp.
Hon tittade på den stora skolklockan som satt på skolans stenvägg. Den var bara 08:10. Hon börjar om 20 minuter. Emilia suckade och gick o satte sig på en av träbänkarna.
Hon tog upp sin skrivbok.
"Jag kan väl plugga lite innan", mumlade hon och gav ifrån sig en suck.
Hon slog upp rätt sida och började skriva. Men det tog inte lång tid fören hon hade klottrat sönder hela sidan. Hon ritade allt från mönster till figurer.
Hon väcktes ur sina tankar av en hård smäll mot bakhuvudet. Hon tittade irriterat bak och blev nästan träffad av en basketboll.
"Flytta på dig", hördes en skrattretande röst.
Emilia tittade irriterat mot den stora gruppen längre bort.
Det kom en till flygande boll mot henne. Hon reagerade snabbt med att skydda ansiktet med sina armar. Bollen slog till armarna och sen ner på marken. Emilia gnuggade armarna för att försöka få bort smärtan som bildads under hennes skin på.
Det hördes skratt från gruppen.
En person lämnade gruppen och gick mot henne.
Hon suckade högt när hon såg att det var Jack.
Han flinade och satte sig på bänken, bara några centimeter från henne.
Han la armbågar na på knäna och suckade högt och sarkastiskt.
"Måste du sitta här?", Stönade han.
Emilia blängde på honom irriterat.
"Det är en bänk"
"Man ska sitta på en bänk"
Hon skrattade lite åt sig själv. Hon har en dålig humor som ÄNDAST hon och Lydia FÖRSTÅR.
"Men det är vår bollbänk"
Han suckade ennu en gång. Emilia tittade surt på Jack. Bara för det som hände för några dagar sedan (lägenhets saken, Heather, packa, gräla, blah blah blah) så ska han vara så irriterad och arg på mig.
Oftast när man har gjort slut så brukar man knappast titta på varandra längre och man börjar snacka bullshit bakom den andras rygg. Men han var tvungen att göra det mer dramatiserat.
"Hallå", Hon väcktes ur sina tankar.
Jack väntade irriterat på att jag skulle argumentera emot honom.
"Jag sitter här nu, deal whit it"
Hon vände snäsigt blicken från honom och satte mig till rätta.
"Hora", Hördes det bara från Jacks mun.
Han reste sig upp och gick tillbaka till sitt gäng.
Emilia slog upp sin bok och började klottra och fantisera igen.
Plötsligt så kom någon bakifrån och drog upp hennes luva över huvet (samtliga ansikte). Hon började sparka med bena och vifta med armarna för att försöka komma ur greppet från luvan. De började göra ont och hon kände hur luften blev tjockare.
Efter en stund så släppte personen luvan. Emilia lyfte den så att hämta andan men möttes av något kallt rakt mot ansiktet. Vatten.
Hon torkade bort vattnet från ögonen och möttes av två skrattande killar och en gapskrattade Jack. I handel höll han en vatten flaska.
"Skyll dig själv!", Skrattskrek han och höll sig för magen.
Emilia skrattade inte. Hon blängde argt på honom.
"Varför", fnyste hon.
"Det är våran bänk", kaxade en av killarna som stod bakom Jack.
Emilia kände hur sminket rann ner med vattnet ner för hennes kinder.
Jack skrattade ännu mer.
"Vad ful du är!"
Emilia fnyste bara och gick därifrån.
Varför ska Jack vara så jobbig och elak mot henne? Det var ju han som bar otrogen.
"Antar att alla har två sidor", mumlade hon för sig själv.