För alltid?

4. "Syskonkärlek"

Emilia gick ner till köket för att äta frukost. påväg till trappan så tittade hon in i Josephs rum. Han var vaken och låg och läste. När hon gick in i hans rum, blängde han bara på henne surt. det var nästan första gången som han var arg på henne så det kändes väldigt obehagligt när han tittade på henne så. Joseph vände sig om och fortsatte läsa.
Emilia fnös.
"Visst! prata inte med mig da!", Fräste hon.
Joseph suckade och ställde sig upp.
"Jag är inte arg på dig, jag är bara irriterad på att du inte lyssnar på mig."
Emilia fnös.
"Jag hade glömt min mobil på sjukhuset, så jag tog din för att ringa till den"
Han blängde irriterat på henne.
"Varför sa du bara inte till mig att du ville låna min mobil?", Fnyste han.
Emilia öppnade munnen men stängde den igen. det var sant, varför sa hon inte bara att hon ville ringa från hans mobil? Han skulle förstå.
"Du sov!", Försvarade hon sig.
Joseph skakade på huvudet.
"Jag har privata saker på min mobil som du inte ska titta på!"
Emilia kom att tänka på Mirandas meddelande.
"Du menar privata saker som Miranda?", Flinade hon.
Joseph stelnade till. han började andas tungt och han knöt sina nävar.
"Ut ur mitt rum!", Fräste han.
Emilia skakade på huvudet och la armarna i kors.
"Nej", sa hon kaxigt.
Josephs ögon blev svarta och han spände knytnävarna så att man såg varenda liten ådra i hans armar.
"Jag sa, UT UR MITT RUM!", Skrek han och tog tag i Emilias Nacke hårt, dunkade hennes huvud i väggen och slängde ut henne från rummet. Emilia tittade bak mot honom men fick en dörr igen smälld framför hennes ansikte.
"Fuck you!", Skrek hon och gick in i badrummet. Hon satte sig på handfatet och tittade in i spegeln. hennes huvud gjorde mycket ont. Hon tittade på sin nacke det var två blåmärken efter Josephs fingrar. varför blev han så arg när hon nämnde Miranda?
Emilia gick ner till köket och åt frukost. hennes föräldrar har säkert åkt och jobbat för ingen av dom var där. Hennes huvud hade slutat göra ont men nacken var fortfarande öm.

Innan Emilia gick så smög hon upp för trappan till Josephs rum och tittade försiktigt in. Joseph låg och sov. Hon gick in i rummet och ställde sig mot väggen.
"Ska du ta min mobil igen", väste Joseph.
"Nää",fräste Emilia och gick.

Innan skolan sen träffade hon Lydia och fick sin mobil tillbaks.
"Varför sov du på sjukhuset?", Undrade Emilia när Lydia gav henne mobilen.
"Oscar sov ensam i ett rum så jag fick göra honom sällskap."
Emilia tittade på henne.
"Hela natten?", Sa hon och rynkade pannan.
Lydia blinkade och drog med henne till klassrummet.
Under lektionen så tänkte Emilia på Joseph. Att de bråkade. det var inte vanligt när det gällde dom. de var alltid sams!
På lektionen så pratade de mest bara om betyg och skolbalen.
Skoldagen gick fort som vanligt och efter sista lektionen så gick Emilia till Jacks klass.
Det var tomt vid deras skåp så hon antog att de var i klassrummet. hon öppnade dörren försiktigt till klassrummet och det var som hon trodde. klassrummet var fullt med pratande elever. läraren satt vid datorn och hade händerna för ansiktet. hon hade säkert gett upp med att säga till klassen att vara tysta.
Emilia letade med blicken efter Jack, hon såg honom i ett hörn med sitt "gäng".
Emilia gick in i klassrummet och stängde dörren. Jack tittade på henne och log.
"Tja Emi!", Skrek han.
Han gick fram till henne, tog hennes hand och gick ut ut klassrummet.
Hann stängde dörren till klassrummet och nickade bort mot ett hörn. Dom gick dit och Jack lutade sig mot väggen.
"Så vad ville du?", Sa Jack och ställde sig närmre Emilia. Hon kunde känna hans bröstkorg röra sig mot henne.
"Jo det är så...", började hon men kände tårarna bildas i ögonen. Jack tittade på henne.
"Vi åker hem till mig och så får du prata ut där"
"Men du har ju lektion nu"
"Det skiter jag fullkomligt i bör du är ledsen!", Sa han och tittade på henne ned sina blå perfekta ögon.
Emilia log och de gick mot parkeringen där Jack hade parkerat sin Moped.
Hemma hos Jack kunde hon inte hålla tillbaka sina tårar. Jack tog henne i sin famn.
"Vad är det som hänt?", Viskade han.
Emilia tog ett andetag,
"Jag och Joseph", hon tog ett andetag,
"Vi bråkade imorse"
Jack tittade på henne med en sorgsen förvånad blick. han vet hur stark relation Emilia och Joseph har tillsammans och han förstår hur hon känner sig just nu.
"Men allt är nog som vanligt ikväll när du kommer hem", försöker Jack med en uppmuntrad blick.
Emilia skakar på huvudet och kramar om honom hårdare.
"Det kommer inte gå att fixa så enkelt!"
"Han var riktigt arg imorse"
Hon drog upp sitt hår från nacken och visade Jack de skarpa små blåmärkena från Josephs fingrar.
Det ända som kom från Jack var en chock. Emilia började gråta ännu mer.
Hon gick med Jack bort till soffan och satte sig. Jack la sig ner och Emilia la sig med huvudet på hans bröstkorg och kramade om honom.
"Du kan få sova här inatt om du vill?", Sa Jack och pussade hennes panna.
Emilia nickade.
De gick till de lilla sovrummet. Emilia tittade sig omkring. Hon har sovit där inne några gånger så hon är van med den trasiga persiennen, de grå väggarna med svarta hyllor på och den stora o ombäddade sängen.
Emilia la sig ner i sängen. Hon var trött. Jack la sig över henne och försökte få kontakt med sina läppar mot hennes.
"Jag vill inte just nu", viskade Emilia.
Jack suckade och la sig bredvid henne.
Hon gäspade och ögonlocken blev tyngre för varje sekund.